Sida:C D Marcus Den nya litteraturen 1911.djvu/66

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
54
DEN NYA LITTERATUREN.

författare står så i nivå med sitt ämne som här. Det är representanter för hela den schartauanska riktningen, som figurera i den ena situationen efter den andra, och ehuru karaktäristiken är utomordentligt skarp och sann, så finns dock intet af en tendentiös kritik öfver denna stränga lära och dessa stränga lärare, som hålla det mesta af det moderna lifvets frågor på afstånd från sig. Ullman har här också lyckats skrifva en längre novell om en ung flickas öde — »Elin Krampa» — i denna karga omgifning, som är ett stycke skakande människoskildring. Ullmans storhet är just att skildra människor utan lyriskt dunkel, utan en tyngande miljö. Hans skildring står på fasta marken, och kanske att hvardagsmänniskan i våra dagars Sverige icke tolkats bättre än af denne realist, som iakttager smådragen men äger den psykologiska gåfvan att göra ett helt af dem.

Tyvärr hör dock Ullman till dem, som producera för fort och för mycket, och man kan knappast öppna en söndagstidning utan att se hans namn under en skiss. Ehuru ung, har han redan medhunnit tio böcker, och där finns en samling skisser »Ungdom» (1908), som uteslutande lämpa sig för en tidning.

Hvad han kan åstadkomma, när han ger sig litet mera tid, visar den större novellen »En flickas ära», som äger en mycket lyckad och originell skildring af en jungfru. Äfven den längsta berättelsen, »Skyddslingen», i den nya boken »Sagor om hjärtat» röjer en ovanlig blick för hvardagslifvets typer och små tragedier. Man skulle unna Gustaf Ullman en rast eller en resa för att få tillfälle till samling undan kampen för brödet.

Med Ludvig Nordström fick den nysvenska litteraturen en humorist af rang. Han är visserligen en Norrlandsskildrare, men fri från hvarje efterhärmning af Pelle Molin och alldeles icke märkt af någon skola. Kanske att snarast den norska bygdenovellen bestämt hans litterära utveckling. Han hade den sällsynta förmånen att få till skänks en miljö, en barndomsomgifning, som gifvit stoffet till alla hans böcker, det underbara samhället Öbacka och landet och vattnet rundt omkring.