och sedan spädes han up med kalt upkokat watten: I fall han är för stark, då slås watnet uti, dock ej mera än at et färskt ägg kan flyta, sedan läggas hufwuden uti en rensmakande bytta, och slås laken uppå, så at det står öfwer dem: Fötterna giöras tillika med hufwuden rena och ligga äfwen i watten, men när de läggas uti at koka, så skiäres i swålen längst efter på båda sidor, och då de blifwa kokta, läggas de ock så i kalt watten, skrapas sedan rena, klyfwas och läggas i samma laka.
Präss-Sylta af Swin-Hufwud.
När hufwudet är rengiordt och kokat på förenämde sätt, så sättes et stort flatt sten durkslag eller såll öfwer en liten gryta, hwaruti slås samma slags spad; lägg några eld-kål derunder, så at spadet gifwer en warm imma ifrån sig, då öfwer durkslaget lägges et fat: När både durkslaget och fatet äro wäl warma, tages swinhufwudet så hett som det är utur grytan och lägges på et warmt fat, då flås först swålen af, så at han blifwer hel, sedan fläsket i skifwor, och så kiöttet likaledes; men kiörtlar och dylikt skrädes bort; alt efter som hufwudet sönderskiäres, så lägges det på durkslaget hwar sort för sig under fatet: När bägge halfworna af hufwudet äro således skurne, så doppas et groft linnekläde uti det heta spadet och wrides något utur, då lägges det på et warmt fat, derofwanuppå swålen af den ena halfwan med skin-sidan neder, och det afskurna örat måste betäcka det hålet hwaruti det har suttit; deruppå strös groft stött ingefära, peppar, neglickor och muskott, sedan lägges hwarftals kiöttet och fläsket så
