skrädt, samt fläsk eller kiött-kårf, til des han blifwer mör, men föres sakta omkring ibland, at han blifwer jämt kokad och ej går sönder: inemot han är kokad, så redes han af med smör och miöl, litet såcker kan ock läggas uti om så behöfwes, och saltas sedan efter smak: härtil kan brukas salt kiött och fläsk när det blifwer utwattnat, äfwen ock kiött-korf, samt färskt oxe-kiött, alt efter behag: hackad hwitkål lägges straxt uti kiött-såppan at koka med kiöttet, när såppan är silad och kiöttet skrädt, sedan redes han af på samma sätt med smör och miöl.
Dito Brun Hwit-Kål.
Koka först en god kiöttsåppa af salt kiött, som är wäl utwatnat, fläsk eller swin-refbens-spjäll, kiött-kårf eller färskt kiött, då afskrädes alla gröna bladen på hwit-kålen, hufwudet skiäres sedan uti klyftor, och ståckarna skrädas wäl ut; lägg då först litet smör uti grytan, sedan et hwarf kål och derpå litet peppar, muskottblomma, litet rifwit såcker, om intet kålen är af sig sielf söt, några bitar smör och 2 hela neglickor, således fortfares hwarftals, til des man har så mycket kål uti grytan som åstundas; är det då något fett på kiöttsåppan, så skummas det dertil, lät det sedan stå på sakta eld at brynas, men ses noga efter at han ej blir bränd, derföre öses litet af kiöttsåppan efter hand uppå och wrides om med en bred fisk-spade, at det kommer ofwanuppå som först legat i botten: ty får ej slås för mycket spad uppå, förän han blifwer jämt gul-brun, sedan kan något mera ökas til, och då lägges kiöttet i kålen at koka, emedan alt kiött som
