honom: koka då en kiött-såppa af färskt eller salt kiött, med fläsk- eller kiött-kårf, alt efter omständigheterna; om det salta brukas så watnas det wäl ut, at man kan så nyttja alt i kiött-såppan; när kiöttet kokat en stund, så tages det up och skrädes, såppan silas och slås åter i grytan, då det kokar up, så lägges kålen och kiöttet uti, samt litet stött peppar eller ingefära, och låter dermed koka: skulle då intet kålen wara samblig, så redes han af med smör och miöl, och när han anrättas, så rifwes muskott öfwer, men saltet rättas efter smak. Först om wåren brukas til kål små nässlor och annat grönt som kommer up, dock aktar man sig wäl för will-örter; när det något lidit på sommaren och mållan wankas, så tages den, men då han brukas så rensas bort alla grofwa stielkar, samt äfwen skiöljes och förwälles på samma sätt, som förut är beskrifwit; dock påminnes härwid, at uti all grön-kål bör kyrfwel och antingen pip- eller gräslök wara, men hwarken kyrfwelen eller löken bör förwällas, derföre hackas den för sig sielf och sedan blandas tilhopa; det observeras, at wäl kyrfwel och lök uti grön-kål giör honom god och smakelig.
Stufwad Hwit-Kål.
Utaf kål-hufwuden skrädes bort alla de gröna yttersta bladen och ståcken, och sedan skäres hufwudet uti små klyftor; då lägges först smör på botten uti den grytan derest han skal koka, och sedan kålen med litet smör, peppar och muskottblomma om hwart annat; derpå slås då en god kiöttsåppa, och låter honom koka lyckt med kiöttet sedan det är