skinnet; hwarwid observeras, at den sidan på skinnet wändes in som det förr har warit; då sättes han igen med en kårfsticka, lägges uti en stenkruka och saltas wäl: lät honom sedan stå 2 eller 3 dagar, hwarefter han uphänges at tårka, och då han brukas, slås afton förut bara så mycket watten på honom som behöfwes, ty slås mycket watten derpå, så utmattas han förhastigt: När han då intet mera brukas, beströs löpet med fint salt och åter uphänges til tårkning: Men de som alla dagar ysta, böra låta löpet blifwa liggandes uti krukan, hwilken betäckes med en talrick, på det flugor eller annan orenlighet ej måtte komma uti, och ställes sedan derest det är kalt, så håller han sig bättre: När då ystningen skier, tages i början, medan löpet är starkt, allenast et eller twå skiedblad af des laka til hwar kanna söt miölk, ocn när osten är ystad, så slås af den waslan, sedan han är kall, så mycket på löpet igen, at det står öfwer honom, och saltas så at han intet surnar, hwilket altid bör skie hwar gång något tages af honom: Men när han således ofta aftages och åter slås uppå, så blifwer löpet alt swagare och swagare, och behöfwes altså at taga mera til hwar kanna miölk än som då han war färsk.
Farcerat Kalf-bris.
Förwäll kalf-bris och skiär det i så stora stycken som små walnötter, späcka det sedan med kokat rökt skinka, och wickla kiött-farce deromkring som är giord af rått kiött, lägg dem uti hwit eller brun couli at koka, och giör saucen samblig med brunt
