14
lingsböcker äro Homer, men också Ossians sånger, dessa mystiska och dunkla efterbildningar af keltiska kväden, som med hafvets dimmor öfver sig flöto ut i det oändliga och blefvo hela den unga svärmande generationens bibel. Denna dominerande känsla stegras nu till en lidelse, som till slut helt och hållet uppslukar hvarje skymt af resonerande förnuft och handlande viljekraft hos den unge och olycklige älskaren. Under berättelsens gång ser det ut som om han skulle kunna rädda sig undan sitt öde, men det är blott ett sken, ty sådana naturer som hans måste gå döden i förväg, därför att lifvet blott sårar dem bittrare för hvarje dag. Han vistas nämligen en tid på en annan ort som attaché. Men dels pinas han af sin förmans pedanteri; dels inträffar det att han vid ett besök hos en grefve blir utvisad därför att de adliga gästerna ej tolerera hans borgerliga existens. Denna skandal är ett svårt slag för hans ära och hela hans uppfattning af mänskligheten. Ty denna geniala yngling, med alla sinnen öppna för det goda och ädla, betraktar alla människor som sina bröder enligt tidehvarfvets vackra åskådning, och kan minst af allt tolerera något band och tryck på sin personliga frihet. De nerärfda fördomarna hos en bornerad adel ha nu sönderslitit hans förbindelser med det samhälle, där han sökte sin värksamhet och sitt sällskapliga uppehälle, och med ens falla alla hans försök att skapa sig en existens sönder som ett korthus. Svag som han i grunden är, därför att hans temperament aldrig förmår att koncentrera sig till en värklig karaktär, är han ur stånd att skaffa sig ett nytt arbete på annan ort. Bryggorna till lifvet äro
