Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/1117

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
357

Ring, annulus, Ring, anneau, ring, kallas en halfrund staf uppomkring en bas eller nedomkring ett kapitäl.

Rullik. Se knopp.

Rund- och spetsbågsstil. Af medeltidens olika byggnadsarter, hvilka fått flere ganska olika benämningar, har den äldre blifvit i sednare tid kallad romanisk och den yngre götisk. Dessa benämningar synas ingalunda vara till sina begrepp nog bestämda, hvadan berörda stilar tyckas med mera skäl kunna enligt deras hufvudsakliga karakterer kallas rund- och spetsbågsstil, enär rundbågen råder i den ena och spetsbågen i den andra.

Rund- och spetsbågsåldern beteckna de särskilda tidrymder, hvarunder rund- och spetsbågsstilen hufvudsakligen användes.

Rundfönster, Rundfenster, oeil, circular window, har en cirkelrund omfattning. I den äldre rundbågsstilen voro sådana fönster helt små och alldeles öppna. Sedermera gjordes detta slags fönster större och pryddes med bladverk. VI. 4. VII. 1. 2. Slutligen blefvo dylika ansenligt stora, och fingo midtringar och poster, som liknade naf och eckrar, hvadan de kallades hjulfönster. I spetsbågsstilen blefvo de utomordentligt stora och uppfylldes med olikartade båg- och rosverk.

Rundgloria. Se gloria.

Rundstaf. Se staf.

Rundstafvig. Liksom en rundstafvig båge till formen liknar en rundstaf, så öfverensstämmer den till tjockleken med skaften af de kolonner, hvarpå densamme hvilar.

Rundstycke. Ehuru ett litet kopparmynt fått denna benämning, tyckes densamma vara ganska passande för en cirkelrund sten med tvenne parallela sidor.

Rätvinklig säges om en omfattning med vinkelrätta hörn. Skarpkantig har likadan betydelse i fråga om en båge, hvars hörn äro rätvinkliga.

Sidopilaster. Se pilaster.

Sidoskepp. Se skepp.

Skaft, σχαπος, scapus, Schaft, fût, shaft, scape, som utgör mellerste delen af en kolonn, är merendels rundt sällan åttkantigt, och det är vanligtvis något tjockare i nedra än i öfra ändan och afsmalnar med en rätlinig uppåtdragning. Ett skaft är stundom jemntjockt och ett sådant består någon gång af fyra sammanhållande eller särskilda rundstafvar.

Skarpkantig. Se rätvinklig.

Skarpryggig kallas en rundstaf, hvilken framtill har en