Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/156

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
144

häftig brand af kapellets vattentak blifvit förstörda. Tornets öfra del är alldeles slät och saknar gesimser.

Tornets betäckning består af en karnisformig underbyggnad och derpå en åttkantig lanterna med omgifvande altan samt en större och en mindre kur. Det vittnar om den största fåkunnighet i kyrklig byggnadskonst att anbringa en lanterna i det uslaste rococomaner på ett ansenligt torn uti enkel rundbågsstil.

Det sydöstra tornet är 1.5 smalare än det nordöstra, men begge ha alldeles lika höjd, och hvardera innehåller fem afdelningar öfver hvarandra. Den nedra hälften å hvardera är fyrkantig och sluter sig med skråkantiga afsatser till den öfra, som är åttkantig. Å korets södra sidomur nära vestra ändan inleder i sydöstra tornet en ingång till ett litet rum, hvilket utgör första afdelningen. Den yttre dörromfattningen är rätvinklig och raksluten, men den inre nära rätvinklig med lågrakspetsig betäckning. Rummet, som är fyrkantigt, och invändigt håller i söder och norr 9.9 samt i vester och öster 9.6, har ett tunnhvalf på vederlag i vester och öster. Ett ganska smalt och föga högt fönster på midten af södra sidomuren har rak betäckning samt utåt inga, men inåt ganska stora smygar. I inre dörromfattningens östra sida uppgår en trappa från vester åt öster och sedan från norr åt söder, hvarpå man inkommer genom en raksluten ingång i andra afdelningen, som likaledes utgör ett litet rum, hvilket helt och hållet liknar det nyssbeskrifna. Trappan har tunnhvalf. Tredje afdelningen, hvars nedra hälft är utvändigt fyrkantig men hvars öfra är åttkantig, har ingen trappa nedifrån. Detta rum upplyses åt söder liksom åt öster af en större glugg, hvilken har rundbågig omfattning