stegar till tredje afdelningen, som har å hvarje sida en glugg, hvari en midtkolonn med en tvärsten uppbär två små rundbågar. De yttre omfattningarne äro skarpkantiga och rundbågiga, men de inre rätvinkliga och lågrakspetsiga. Midtkolonnernas baser äro attiska och deras kapitäler bägarlika. Södra midtkolonnen har bladprydt kapitäl, men vestra och östra slätta. I norra gluggen står ett fyrkantigt skaft, och der saknas krans. Östra gluggen döljes af skeppets vattentak. Detta förhållande visar, att skeppet är yngre än tornet, helst midten af tornets östra sidomur har en genomgång, som inledt på ett takhvalf till ett lägre skepp. Nu tjenar denna muröppning till ingenting. Tornet uppbär en låg spira, hvilken öfvergår från fyrkant till åttkant.
Vid tornets södra sida ligger en liten tillbyggnad med luttak åt söder. Denna tillbyggnad, hvars socklar likna skeppets, innehåller elt litet rum utan takhvalf. En rundbagig och rätvinklig ingång på midten af södra sidomuren inför i detta rum, hvilket har en liten fyrbladig ljusöppning åt skeppet.
I koret står en dopfunt af sandsten. Foten, som är fyrkantig, öfvergår med en ring till rund. Å fotens hvarje hörn sitter en menniska och deremellan ses en ryttare, en kentaur, en hjort och en stor blomma. Skålen är rund med skråkantig botten och lodräta sidor. Botten siras med flätverk. Å sidorna föreställas åtskilliga helgon såsom S. Görans strid med draken m. fl. Dopfuntens hela höjd utgör 3.2 och skålens yttre tvärmått 2.5. Locket, hvaraf blott nedra afdelningen är öfrig, liknar det, som finnes i Endre, och som skall nedanföre beskrifvas.
Kyrkan har enligt en uppgift från medeltiden
