Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/439

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

85

nordost. Enligt dessa ritningar liksom några andra meddelanden utgjordes kyrkan af ett enda långhus med ett fyrkantigt torn i vester. En sakristia låg vid östra ändan af långhusets norra och en liten tillbyggnad vid tornets norra sidomur. Långhusets inre bredd utgjorde 24.0 och dess längd var något mer än dubbelt större. Bräder, som voro spikade på sparrarna och handbjelkarna, bildade inre betäckningen, hvilken således var tresidig. En ingång fanns mot vestra och en närmare östra ändan af långhusets södra sidomur. Beggedera hade yttre murhörn och raka dörrfält. Mellan ingångarna sågos två och vid östra ändan ett rundbågigt fönster. Å långhusets norra sidomur saknades både dörr- och fönsteröppningar. Altarväggen hade två lika stora fönster. Af Gotlands talrika kyrkor finnes ingen enda, som icke har ett eller tre fönster å altarväggen; det är således en stor ovanlighet, att den ifrågavarande haft tvenne sådana. Tornet innehöll tre afdelningar öfver hvarandra. Första afdelningen hade på midten af vestra sidomuren en rundbågig ingång och deröfver ett rundbågigt fönster. Andra afdelningen upplystes af ett rundfönster från vester och hade en stor hjelpbåge för östra sidomurens uppbärning. Å tredje afdelningen fanns en rundbågig glugg å hvarje sida. Betäckningen, hvilken tillkommit 1751, utgjordes af en större och en mindre lanterna öfver hvarandra och i nedra hörnen höjde sig små spiror.

Låtom oss nu efterse, huru kyrkan blifvit 1859 utvidgad och förändrad. Efter bortbrytande af östra gafvelmuren eller altarväggen och uppförande af en tvärbyggnad ha två lika stora korsarmar tillkommit. Tvärbyggnaden öppnar sig åt vester med långhusets