Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/450

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

96

yttre hälften af de underliggande murarna och har å hvarje sida tvenne tvådelade gluggar, hvilka åtskiljas af en fyrkantig pelare, som motsvaras af pilastrar, alla med hålkälade kransar. I hvarje glugg har en midtkolonn uppburit två trebladiga spetsbågar med en trebladig ros deremellan. Alla midtkolonnerne saknas, men bågarne och rosorna äro i behåll. Den öfra afdelningen, hvars murar äro 6.5 tjocka, hvilar på inre hälften af den nedra. Stegar uppleda i den öfra afdelningen, som har ganska ansenlig höjd och betäckes med ett åttadeladt takhvalf, hvilket liknar den nedras. En stor glugg åt vester midt på muren vid halfva höjden af afdelningen är ut- och invändigt rätvinklig, men har till det yttre rundbågig och till det inre lågrakspetsig betäckning. Midt öfver denna glugg ses en fyrbladig ros med lodrät ställning. En likadan ros märkes på midten af södra muren och vid lika höjd. Öfra afdelningens takhvalf är ganska märkvärdigt, emedan både stöttor bågar och skålbräder qvarstå sådana, som de blifvit för murningen uppsatta. Skålbräderne äro med nedra ändarna lagda på korsbågarna och med öfra på kappbågarna, så att der finnas sexton bågar, nemligen alla lägre och åtta högre. Detta visar, det man ej förstått att på fri hand inslå dylika takhvalf; ett svårt arbete, då kalkflisor måste dertill användas. Öfra afdelningens murar höja sig vidpass 5.0 öfver spetsen af dithörande takhvalf. Å hvarje sida finnes vid öfra murkanten en mycket bred, men temligen låg muröppning, hvilken betäckes med spirans remstycken. Tornets höjd säges vara 100.0 till murarna och 100.0 till spiran.

Tornet har till det yttre en helt olika anordning