Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/536

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

182

Follingbo socken under bergsbranten ligger på norra sidan om och vidpass ⅛ mil från stora vägen Rosendal; en egendom, som assessorn J. Dubbe bildat af tre bondhemman. För ett halft sekel sedan anlade samme man å den nära 100 fot höga bergsbranten ett lustställe, hvilket han efter sig kallade Jacobsberg, och han lät med stora bokstäfver inhugga detta namn i bergväggen. Der byggdes ytterst på en framskjutande bergshöjd ett fyrkantigt tornlikt lusthus sex låga våningar högt. Detta lusthus bestod af fyra grofva hörnpelare af tuktad kalksten, mellan hvilka en träbyggnad var uppförd, så att tre öppna gångar öfver hvarandra voro å trenne sidor anbragta. I närheten af samma lusthus byggdes af huggen kalksten ett litet grafkor med platt trätak, hvari en ljuskrona, som blifvit funnen i ruinen af S. Olofs kapell, upphängdes. Detta grafkor, hvilket 1827 invigdes af biskopen i Wisby, inrymmer trenne små likkistor, hvari Dubbes tre döttrar hvila. Ifrågavarande ljuskrona, hvilken S. Olof skall medfört från Norge och hvilken skall vara omkring 800 år gammal, utgöres af sex snerkelprydda armar med vanliga ljuspipor och snerkelblommor deröfver och den håller 1.5 i tvärmått och lika mycket i höjd och är utförd i enkel barockstil och kan ingalunda vara mer än 300 år gammal. På bergsluttningen anlades en liten täck trädgård, och å bergslätten påfylldes jord för gräsplaner och blommor, och sandgångar gjordes mellan dervarande vilda träd. Fullrunda gudabilder i halfnaturlig storlek blefvo flerstädes uppsatta i klippväggarna. Vid denna villa, som är temligen stor, uppfördes några mindre hus för tjenstefolk. Man kunde med blotta ögonen från dervarande lusthus skåda tjugo