Hoppa till innehållet

Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/664

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

310

hvilka haft en hög tröskel, men fått en låg sådan af trä, hvilar ett tvåbladigt dörrfält med en femflikig knopp i midten. Kolonnerne uppbära en rundstafvig och murhörnen en skarpkantig rundbåge. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig. Tornbågen, som haller 12.8 i bredd, har ansenlig höjd och skråkantiga dynstenar samt halfrund betäckning. På midten af södra sidomuren ses ett litet smalt fönster, hvilket har mycket hög bröstning och till det yttre är rundbågigt med små, men till det inre rakslutet med stora smygar.

En raksluten ingång å norra sidomuren nära vestra ändan inleder till en trappa, som i nordöstra hörnet inför till andra afdelningen, hvilken har ovanlig höjd och betäckes med ett korshvalf, som liknar första afdelningens. På midten af vestra sidomuren ses en liten fyrbladig fönsterros och å södra en liten fyrkantig ljusöppning. Östra sidomuren har en bred högspetsig hjelpbåge. I andra afdelningen märkas många ankarbjelkar af furu, hvilka blifvit inlagda vid tornets byggnad.

I vestra sidomuren nära norra ändan finnes en raksluten ingång till en trappa, som inför i norra sidomuren och vid östra ändan inleder i tredje afdelningen. En raksluten ingång öppnar sig till ett bjelklag, hvaraf föga är öfrigt. Tredje afdelningen framter å hvarje sida två ovanligt stora gluggar. I hvarje glugg uppbär en midtkolonn tvenne små rundbågar. Baserne äro dels lika med bägarformiga och uppnedvända kapitäler, dels sådana utan ringar, dels alldeles runda och skråkantiga. Kapitälerne äro bägarlika och enkla, skaften smärta höga och jemntjocka. De yttre omfattnin-