Hoppa till innehållet

Sida:Carl Linnæi Skånska resa 1959.djvu/26

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

dock mindre bergaktige än uti de övre provincier. Jorden består av gråberg, gråsten, alv, tuvor.

Vattnet, som i det på tre sidor tillstötande havet omgiver landet, drager till sig kölden ifrån slätten, varföre vintren är här mycket stackug och svag, så att isen sällan får lägga sig för medium decembris och sällan här förbliva över medium februarii. Ehuru skoglanden för sin höjd, hårdhet och skugga äro något kallare än slätten, äro de dock ansenligen varmare än de övre provincier, så att de som komma uppifrån Sverige nedresande om vintrarna, sällan få nyttja slädan längre än till Marklunda (89) eller Broby (92).
Luften, som alltid är i rörelse på slätten ifrån havet, förtar syran i jorden, att här på slätten varken tuvor få alstras eller mossa täcka marken; men om höst och vår gör luften med sin fuktighet en sank jord och en penetrant atmosfär. Där slätten och skoglanden stöta tillsammans, att den varma luften om sommaren ifrån slätten får vila, bliver den angenämaste sommar och det mildaste klimat.

Värmen kommer icke allenast förr om våren att uppvärma detta mest i Sverige södliga landet, utan varar ock längre på hösten, alltså ock längre upplivar denna provins, varav åtskilligt här mognar, som ej kan bärgas i de övre länder.

Alltså kan ett land av så förträffeligt klimat ej annat än vara det härligaste; ja det liknar så mycket Tyskland och Danmark, att man kunde säga, det havet liksom med våld skurit Skåne ifrån de södre länder och lagt det till Sverige.

Naturalierne ställa sig efter klimatet.

Jorden tycks ha blivit landad, då forna havsens Sargazo nedsänkt sin lera med ostrocodermata, som vuxit till kalkberg utanför landet, då flygsanden, som i havet kristalliserats, blivit dreven till sidorna och bragt till flisa, varpå den dyen, som härpå lagt sig, sedan ny sand påkastats, blivit pressad till skiffer.
Sandstensflisa visar sig vid södöstra (167, 169), södra (249) och västra (332, 338, 343, 388) sidan av slätten till ett tecken, att slätten är på en sandflisa först landad.

20