Sida:Carl Säve - Snorre Sturlesons Ynglinga-saga (1854).pdf/14

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


6

städer åt tempel-godarne: Njörd bodde i Noa-tun[1], men Frey vid Uppsala[2], Heimdall[3] vid Himin-berg, Thor[4] å Thrudvang[5], Balder[6] å Breida-blik[7]; han gaf dem alla goda bolstäder[8].

6 Kap.

Om Odens färdigheter.

När Asa-Oden kom till Nordlanden[9], och med honom Diarne, är det sagdt med sanning, att de hofvo och lärde ut de idrotter, med hvilka man sedan länge har farit. Oden var den gäfvaste[10] af alle, och af honom inhemtade de alle idrotterna, i ty att han kunde dem alla först och likväl de flesta. Men det är att säga, för hvilken sak han var så högt ärad, då bidrogo dessa orsaker dertill: han var så fager och vördnadsvärd till utseendet, när han satt med sina vänner, att

  1. Isl. Nóa-tún, kan betyda skeppens stad eller gård: nóa, gen. pl. af nór eller nói, m., kar, trog, ho (skepp?), jf. brand-nói, d. sg., brändernes skepp (?), omskrifning på ett hus, uti 35 kap:s vers, samt naust, n., båthus, jf. Lat. navis, Gr. ναυσ, ναϜοσ.
  2. Isl. Upp-salir, m. pl., eg. de höge salarne.
  3. Isl. Heim-dallr, himlaväktaren, verldsbevakaren, som vaktade Bifröst. Heimr, m., verld, dallr, kan vara beslägtadt med Sv. dallra, Heimdallr kunde då betyda den, som med sin skarpa blick kommer verlden att dallra, eller likasom den hela verlden genomdallrande. Denna gissning får något stöd af ett par andra omständigheter. Heimdall står på Bif-röst, f., d. ä. den bäfvande vägen, skälfvande, dallrande bron (regnbogen), hvilket tyckes stå i nära samband med hans namn; och att äfven vid hans personlighet fästes begreppet af fägring, tyckes bevisas både af hans tillnamn den ljuse (hinn hvíti Ás), och af hans nära förhållande till den färgstrålande regnbogen: — sedan är ett af den väna Freyas namn Mar-döll (gen. -dallar), hvilket således kan betyda den på hafvet (Isl. mar) dallrande, som hafsskummet gungande, hvilket åter på ett högst märkvärdigt sätt sammanträffar med den klassiska föreställningen om den af hafsskum skapade Aphrodite eller den hafuppståndna skönhetsgudinnan (Anadyomene). — Heimdalls boning Isl. Himin-björgum, dat. pl., kan betyda både himmels-bergen och himmels-hjelpen (fristaden).
  4. Isl. Þórr, är trol. sdr. af þonr, och är då detsamma som A .-Sax. þuner, þunder, F.-Tysk. Donar, och betyder dunder, dundraren, jf. A.-Sax. þunrian, dundra, dona (icke: dåna, hvilket betyder svimma).
  5. Isl. Þrúð-vangr, m., kraftens fält el. den starkes boning.
  6. Isl. Baldr, betyder på en gång den bålde, starke och fagre.
  7. Isl. Breiða-blik, n., det vida strålande, eg. den breda glansen.
  8. Bolstäder; jf. preste-bol (icke preste-bord).
  9. Isl. Norðr-lönd, pl., eg. de norra landen, d. ä. Skandinavien.
  10. Gäfvaste; adj. gäf, duglig, ypperlig, brukas öfver nästan hela landet i landskapsmålen, D. gjæv, Isl. gæfr.