Sida:Carl Säve - Snorre Sturlesons Ynglinga-saga (1854).pdf/20

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


12

lefde efter bland gudarne. Ty vardt hon då storfräjdad, så att med hennes namn skulle man kalla alla höga hustrur, så som de nu ock heta fruvor (fruar). Så heter ock enhvar freya (fru) öfver sin ega, men den hus-freya[1] (husfru), som bo eger. Freya var ganska blidlynnt. Od[2] het hennes bonde, hennes döttrar heto Hnoss och Gersime[3]; de voro mycket fagra, och efter deras namn äro de dyrbaraste klenoder så kallade. — När alle Svear fått veta, att Frey var död, och då frid och god årsväxt ändock höllo sig, så trodde de, att så monde vara, medan Frey vore qvar i Svithjod, och ville icke bränna honom, och kallade honom verldens gud och blotade mest åt honom till gröda och frid i all tid sedan.

14 Kap.

Konung Fjölners död.

Fjölner, Yngve Freys son, rådde derpå öfver Svearne och Uppsala öd[4]; han var mäktig, fridsäll och årsäll. Då var Frid-Frode i Hleidr, och dem emellan var mycken vänskap och hembjudning. När Fjölner en gång for till Frode på Seland, så var der gjordt ett stort gille och budet dertill vida om landen. Frode egde ett stort boningshus; der var gjordt ett stort kar, många alnar högt och sammanokadt med store timmerstockar. Det stod i understugan, men uppeöfver var ett loft[5] med öppning i golftiljorna, så att lagen (drycken) derifrån nedhälldes. Karet var blandadt fullt med mjöd; det var en mäkta stark dryck. Om qvällen följdes Fjölner till

  1. Hus-freya, förekommer i Gotl.-Lag. under formen hus-froya, och på Gotl. runstenar ända ned på 1400-talet läsas: hus-fraua, -froia, -froua, -frou, -fru; häraf är trol. ordet hustru bildadt, ej af hus-tro.
  2. Isl. Óðr, m., betyder sång, sinne; men óðr, adj, sinneshäftig, rasande.
  3. Isl. Ger-, gör-simi, f., A.-Sax. gær-same, bet. kanske: en utarbetad (gjord) kedja, af görr, gjord, simi, m., snöre, band, Gotl. simi.
  4. Isl. Uppesla auði, dat. sg., af auðr, m., gods, rikedom, öd. Man skrifver i Sv. orätt öde och gör det till neutr., detta misstag har troligen kommit dels af ordets ställning i dat. (auði) här, der det nu andra gången förekommer, och dels har väl ett öde, fatum, medverkat. (jf. öre, s. 11 not. 1).
  5. Loft, Isl. loft, rum i öfre våningen; detta ord begagnas ännu i många af våra landskapsmål, nästan i samma betydelse.