Hoppa till innehållet

Sida:Carl von Linnés lefnadsminnen tecknade af honom sjelf.djvu/155

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
145


»Orobus vernus» (Kråk-ärter).

»Denna hörer till Diadelphia ty hon har Stamina af hvilcka 9 sitta i en klase och den 10:e särskilt.

Växer altid i skugga, och i synnerhet bland hasselbuskarne der hon trifves bäst och frodigast. I Holland planteras den till prydnad i trägårdar.

De små knylar som sitta vid röttren ätas gärna af Svinen. Skielfva röttren kunna tiäna enom till föda i nöden .»

»Caltha palustris

På Svenska kalf-leka, och i Upland miöhlkrostor (?) ― ― ― ― Hon är närmast slägt med Hellebonus, Trollius eller prustrot och hörde hon och till samma Genus om hon hade nectarier inuti. ― ― ― ―

Somliga plä taga blomknopparna af henne innan de slå ut, och lägga in dem i Sallaka och sedan krama ur dem, och preparera dem som capris; då få de en sådan smak hvarföre och holländarne kalla dem Svenska Capriser.

»Statice 253, (Strandblomma) armeria

»Denna ser man växa vill tusendetals vid Holländska stränderna. Brukas på Rabatter. Hon planteras i Trägårdarna i Holland, och växer lätt, allenast hon får stå i litet sand, hon blommar hela sommaren och pryder braf.»

Det är för våra läsare bekant att Linné åren 1735-38 vistades i Holland. Om hans vistelse der påminna, som vi nu sett, flera af dessa anteckningar.

Långt ner i kanten på ett blad se vi namnet v. Royen antecknadt, hvilket påminner om hans beröring med denne botanist, som var professor i Leyden.

En annan anteckning erinrar om Linnés besök i Lappland och Lycksele socken. På ett blad, som innehåller ett exemplar af Melampyrum pratense, läser man nämligen följande: »Melampyrum Flora Sv. 513 Svecis: kohvete. Lyckselensibus kovall».