FEMTIOFÖRSTA KAPITLET.
Hvilket handlar om det som getherden berättade för alla dem, hvilka hemförde D. Quijote.
»Tre mil från denna dal ligger en by, som, fastän liten, hör till de förmögnaste i hela trakten. Där bodde en mycket ansedd bonde, och, ehuru det följer med rikedomen att vara ansedd, var han det dock mera för sin rättskaffenshet än för sin rikedom; men det som gjorde honom ännu lyckligare, som han själf sade, var att han ägde en dotter af så utomordentlig skönhet, så sällsynt förstånd, sådant behag och dygd, att en hvar, som kände och gaf akt på henne, förvånades öfver att se de ypperliga gåfvor, med hvilka Himlen och naturen hade utrustat henne. Redan som barn var hon vacker, därefter tillväxte hon allt jämt i fägring, och vid sexton års ålder var hon utomordentligt skön. Denna hennes skönhet började ryktas i alla grannbyarna; hvad säger jag, bara i grannbyarna? när talet därom gick ut till de aflägsna städerna, ja inträngde i konungasalarna, och i öronen på alla slags människor, hvilka från alla håll kommo att skåda henne såsom en sällsynthet eller en undergörande bild. Hennes fader vaktade henne, och hon själf var på sin vakt; ty det finnes inga hänglås, säkerhetsnycklar eller riglar[1] som bättre vakta en flicka än hennes egen sedesamhet.
Faderns rikedom och dotterns skönhet gjorde att många, så väl inom- som utombys, begärde henne till äkta; men han, såsom den hvilken det tillkom att förfoga öfver denna dyrbara klenod, var i stor förlägenhet och kunde icke bestämma sig, åt hvem af de otaliga, som lågo öfver honom, han skulle lämna henne. Bland de många, som hyste denna ärliga önskan var äfven jag, och jag gjorde mig många och stora förhoppningar om framgång däraf, att jag visste att fadern kände hvem jag var, att jag var barnfödd i samma by, af oblandadt kristen börd, i min ålders blomma, ganska rik och ej sämre lottad med själsgåfvor. En annan i samma by, utrustad med alla dessa samma förmåner, friade äfven till henne; och detta gaf fadern anledning till tvekan och villrådighet, enär han tyckte att hans dotter vore väl försörjd med hvilken-
- ↑ De båda sista orden motsvara ej fullt originalets guardas y cerraduras, af hvilka det förra betyder »villan» i ett lås eller de därtill svarande inskärningarna i nyckelaxet, och det senare allt slags låsinrättning, särskildt dörrlås.