6 Clemencin anmärker med rätta, att det starka språket i denna skildring icke låter förklara sig annorlunda än så, att Cervantes hade en bestämd person i sikte, möjligen den i not. 1 på sid. 8 här ofvan nämnde som hos hertigen af Bejar förmodligen innehade samma plats som den nu ifrågavarande hos D. Quijotes hertig. På den tiden var det så (liksom långt senare äfven hos oss), att förnäma personer höllo sig huspredikanter, och genom sin ställning fingo dessa naturligtvis mycket stort förtroende af sina gynnare, så att de stundom blefvo allsmäktiga.
7 Ett ordspråk, som Sancho använder äfven vid två andra tillfällen och som i originalet lyder: En (A buen) salvo está quien repica. Meningen på detta ställe är, såsom det tydligt nog visar sig, när Sancho slutat sin historia, att han själf stod utanför densamma, så att den icke kunde lämpas på honom, och i själfva verket innehöll den ju i stället en rätt näsvis pik åt D. Quijote.
8 Den händelse, som här åsyftas, tilldrog sig 1562 och var näst efter den »oöfvervinneliga» flottans nederlag vid Englands kuster den största olycka till sjös under Filip II:s regering. Tjugufyra galerer hade utlupit från Málaga för att hindra de afrikanska morerna att anfalla Oran, men nödgades för storm att taga sin tillflykt till den lilla hamnstaden Herradura på andalusiska kusten; stormen steg emellertid till orkan, och i själfva hamnen förgingos tjugutvå af galererna med mera än 4,000 man af besättningarna, däribland många förnäma personer och befälhafvaren själf, generalen D. Juan de Mendoza. — För öfrigt må om Sanchos uppgift anmärkas, att det verkligen fanns en familj med namnet Alamos i Medina del Campo. Doña Mencía kallas Quiñones, ehuru hon var dotter till en Marañón ; men detta beror därpå, att barn ofta upptogo mödernenamnet, och så var t. ex. fallet både med Cervantes’ hustru och hans naturliga dotter Isabel: den förra hette Catalina och var dotter till Fernando de Salazar y Vozmediano och Catalina de Palacios, men kallade sig liksom modern; den senare upptog namnet Saavedra, som i äldre tider funnits i Cervantes-släktens möderne. Likaså var den från det stora karlist-kriget 1833—1840 beryktade höfdingen Espoz v Mina mera känd under mödernenamnet Mina än under fädernenamnet Espoz.
9 Man tycker sig nästan se Sancho förstulet blinka åt hertigen, som af dessa ord lätt borde kunna förstå, huru det egentligen hängde ihop med Dulcineas förtrollning.
