ANDRA KAPITLET.
Hvilket handlar om den tänkvärda striden mellan Sancho Panza och D. Quijotes systerdotter och hushållerska, jämte andra märkvärdiga tilldragelser.
Historien berättar, att det oväsen som D. Quijote, kyrkoherden och barberaren hörde, kom från systerdottern och hushållerskan, hvilka förhindrade inträdet för Sancho Panza, som af alla krafter envisades att komma in till D. Quijote; och de skreko emot honom:
— »Hvad vill den landstrykaren här i huset? Packa er genast hem, gode vän, ty det är ni och ingen annan, som förleder och kollrar bort vår husbonde och drager ut honom i ödemarkerna.»
Härtill genmälde Sancho: »Satans hushållerska! den förledde och bortkollrade och i ödemarkerna utdragne är jag, och icke din husbonde! Han, han släpade omkring mig ute i världen, men I båda bedragen er, er räkning är hälften för hög; han har med falska förespeglingar lockat mig hemifrån, och har lofvat mig en ö, på hvilken jag ännu väntar förgäfves».
— »Måtte hin ta er och era öar, ni förbaskade Sancho! genmälde systerdottern. Öar, hvad är det för slag?[1] Är det någonting att äta, du din storslukare, du din matfriare?»
— »Det är ingenting att äta, svarade Sancho, utan att styra och förvalta, och förmer än fyra städer och fyra borgmästare!»[2]
— »I alla fall, sade hushållerskan, kommer ni inte hitin, ni olyckspåse som är fullproppad med bara elakheter. Gå ni och var ståthållare öfver ert hem och sköt om era fattiga jordlappar och slå ifrån er alla tankar både på öbor och öboerskor.»
Med stor förnöjelse åhörde kyrkoherden och barberaren de trennes ordbyte; men D. Quijote, som var rädd att Sancho skulle kunna förprata sig och häfva ur sig en hop illvilliga dumheter och vidröra detaljer som kunde inverka menligt på hans anseende, ropade på honom och befallde de båda frun-
- ↑ I stället för hvardagsspråkets islas, öar, använder Sancho riddarböckernas storståtliga ínsulas, som han hört af D. Quijote, men som hvarken systerdottern eller hushållerskan begripa.
- ↑ Sancho är het, men vill väl säga att ståthållarskapet öfver ön var förmer än det öfver fyra städer, och den tillsvarande värdigheten som stäthållare, förnämligare än fyra borgmästares tillsammans. — Man lägge för öfrigt märke till växlingen af tilltalsord här som på andra ställen, där sinnena föreställas komma i svallning.
