grållens förplägande, ty, eftersom han är Sanchos klenod, skall jag akta honom högre än min ögonsten.»
— »Bara han står i stallet, så är det nog, svarade Sancho; ty högre än Ers Högvälborenhets ögonsten, det är då hvarken han eller jag värda att vara ett enda ögonblick, och det skulle jag lika litet tillåta som att man gåfve mig en dolkstöt; ty, om också min herre säger att i fråga om höfligheter så är det likre att tappa i så’nt spel på ett kort för mycket än för litet, så får en ändå, när det gäller ök och åsnor, gå med rätt känsel i handen och med varsam takt.»
— Sancho skall taga honom med sig till ståthållarskapet, sade hertiginnan, och där kan han traktera honom som han behagar, ja till och med ge honom afsked med pension.»
— »Fru hertiginna, sade Sancho, Ers Nåd skall inte tro att man sagt för mycket, för jag har sett både två och flera åsnor komma till ståthållarskap, och att jag toge med mig min vore ingenting märkvärdigt.»
Sanchos ord uppräckte ånyo hos hertiginnan såväl munterhet som nöje; hon skickade bort honom för att hvila sig och gick själf till hertigen för att omtala för denne huru hon haft det med Sancho. De uppgjorde nu på tu man hand en plan och vidtogo anstalter för att spela D. Quijote ett puts, som skulle vara utmärkt och stämma alldeles med sättet i riddarromanerna, ett sätt hvarpå de spelade honom många spratt, alla så väl afpassade och planlagda, att de utgöra de roligaste äfventyr som förekomma i denna stora historia.
Noter.
1 Sp. no siendo más verdad que por los cerros de Ubeda. Talesättet är gammalt och användes om osammanhängande och orimligt prat. Ubeda är en uråldrig stad i Andalusien, och i nejden lär ligga en långsträckt bergås med olika namn för hvarje liten topp eller kulle, så att det är svart att finna sig till rätta med dem; detta förmodar Covarrubias hafva gifvit upphof åt det till ordstäf vordna uttrycket.
2 Bokstafligen så, d. v. s. med hufvudet först, och således riktigt, som det bör vara.
3 Meningen är: högmod går före fall. De könlösa myrorna lära lättare undgå lifvets farligheter än deras bevingade kamrater, som på sin flykt falla ett lätt rof för fåglarna.
4 Denna saga fanns redan på den förut åberopade ärkebiskop Rodrigo Ximénez de Radas tid, men han förklarar henne för ogrundad, ehuru han medgifver så mycket däraf vara sant, att Wamba endast ogärna mottog kronan. Han var den förste spanske konung som lät kröna sig,
