34
— »Man hade också kunnat af billighetsskäl med tystnad förbigå dem, sade Don Quijote; ty om tilldragelser hvarken ändra eller vanställa historiens sannfärdighet, så behöfver man sannerligen icke nedskrifva dem, när de lända hjälten i historien till ringaktande. Eneas var på min ära icke så from som Vergilius skildrar honom, ej heller Ulysses så klok som Homerus framställer honom.»
-— »Mycket riktigt, återtog Simson; men en sak är det alt skrifva som skald, en annan att göra det som historiker. Skalden kan skildra eller besjunga för oss händelserna, icke såsom de voro, utan såsom de bort vara; och historieskrifvaren måste framställa dem, icke såsom de bort vara, utan såsom de voro, utan att fråntaga eller tillägga sanningen någonting.»
— »Om alltså den där herr moren särskildt vinnlägger sig om att säga sanningen, inföll Sancho, så finnas bland min herres slängar säkert äfven mina, ty man har aldrig tagit mått af hans Nåds rygg, utan att äfven samtidigt taga det af hela min kropp; men jag ser ingen anledning att förundra mig däröfver, ty, som min herre säger: när hufvudet värker, få också lemmarne sin del.»
— »Ni är en skälm, Sancho, genmälde Don Quijote; er faltas sannerligen icke minne, när ni bara vill minnas.»
— »Om jag också skulle vilja glömma de käpprapp jag fått, sade Sancho, så skulle dock inte de blåmärken tillåta det, som ännu äro synbara på mina refben.»
— »Tyst, Sancho, sade Don Quijote, och fall icke herr kandidaten i talet, hvilken jag beder att han måtte fortsätta att meddela mig det, som säges om mig i den omtalade historien.»
— »Och om mig med, sade Sancho, ty det påstås också att jag är en af de viktigaste porsjoner däri.»
— »Personer, icke porsjoner, vän Sancho», inföll Simson.
— »Ha vi nu åter fått oss en som märker på klosor? Gå på med det, så bli vi inte färdiga i hela vårt lif», sade
— »Och uselt lif gifve mig Vår Herre, svarade kandidaten, om icke ni är den andre personen i historia och det finns mer än en som sätter större värde på att höra er tala in den grannaste personen i hela boken; ehuruväl också det finnes den som påstår att ni varit alltför lättrogen, då ni rodde att det kunde bafva sin riktighet med ståthållarskapet
