Sida:Chorographia Bahusiensis Thet är Bahus-Läns Beskrifning 1746.pdf/97

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

70

sig här af at förswara sig emot sina fiender til Lands och Watn, särdeles then tid Näse-Kongarna här några 100de år regerade, brukte Afguderi, Wälde, Wåld, Rof, Brand, Orätt ock Lösaktighet på alt sätt, tå hwar ock en på sitt Näs, såsom ett litet Rike, e. g. Stångenäs, Sotenäs, Bokenäs, hade sina Jätter ock Resar, hwilcka tillika med Missgärningsmännen, som woro dömde af med lifwet, förmenes hafwa blifwit pålagde at frambära i en hög så många Stenar til många 1000de i hwar hög, mäst alla runda, hwilcket alt styrcker min mening.

Utom thessa Sten-Rössior finnas ock på många ställen i hårda Bärgen uthugna Circkel-runda Gropar eller Holar, som folcket här i Landet kalla Bärg-kiälar eller kiätlar 3/4 aln mäst i Diametern eller breda och 1 aln ock ibland mer ibland mindre diupa: Någre, dock få, äro fundne så store, at the äro 2 alnar twärt öfwer ock 4 alnar diupe, en sådan fins i Strömstad ock i Qwille på Gården Kalfskin. Utom många flera större ock mindre på Wäröjerna i Tanum, item på Smörkullen i Skredswik och Gården Röd: Men wid Siö-Stranden äro otaliga små Holar altid ned under the höga Bärgen. Hwar til thessa utan twifwel med flit utarbetade Bärg-gryter warit brukade, wet ingen at ge mig besked om.

At the af Hafsens Böljor genom runda Stenar under Synda-floden ock ther efter kunnat blifwit så formerade artificialiter rotunda figura efter rättaste Circkel, thet går öfwer min horizont, dels i anseende til theras diuphet, dels höga situation från Hafwet. Jag tror, at ingen utan i Krigs-tid betient sig af them, ock thet antingen för Torst skuld at samla watn i them, eller at koka i them, ty intet watn ge the af sig sielfwa, utan hwad från Himmelen