utförligare verk öfver allmogevännen Christian II. och hela öfvergången från medeltiden till den nyare tiden i Norden samlade han bref och acta, också i utländska arkiver, och utgaf på förhand ett urval af dessa. Emellertid hade han 1851 blifvit professor vid universitetet. Han skref åtskilliga historiska afhandlingar; under brytningen med Tyskland, hvars ränker och anspråk harmade honom innerst i själen, utgaf han utom mindre bidrag en skrift i två band: »Det danske Sprogs Historie i Slesvig» 1857, en af de eftertryckligaste insagor i danskhetens sak. Så kom kriget och freden 1864, hvarigenom Slesvig tills vidare slitits bort från Norden. Under detta jemmerfulla år hade Allen, hemsökt också af sjukdom, den glädjen att utgifva 1sta delen af sitt länge förberedda verk: »De tre nordiske Rigers Historie, 1497–1536», en framställning så väl af de historiska händelsernas drama som af seder och lefnadsförhållanden också hos menige man, derjemte den första framställningen af ett vigtigt och omfattande parti af de tre rikenas historia i ett sammanhang.
Hans Christian Andersen (S. 18–20, 28–38), son af en fattig skomakare, är född i Odense 1805. Han kom vid 14 års ålder till Köpenhamn och blef elev vid teatrens dans- och sångskola, student först 1828. Redan då hade han ett namn som skald, hvilket sedan har blifvit europeiskt: särskilt hafva hans sagor blifvit öfversatta på mångfaldiga språk, till glädje för både barn och gamla. Sjelf har han alltjemt besökt främmande länder, och också der, liksom hemma, haft omkring sig en lyssnande krets vid uppläsandet af sina skrifter. 1829 utkom hans fantasirika »Fodreise til Amager»; derefter »Digte», så väl känslosamma som skämtsamma, i flera samlingar, dramatiska arbeten, som gjorde lycka äfven på scenen, romaner, t. ex. »Improvisatoren», »O. T.» o. fl., lifliga reseskildringar och från år 1835 alltjemt »Eventyr, fortalte for Børn» (Den standhaftige Tinsoldat, Keiserens nye Klæder o. s. v.), »nye Eventyr», »Historier», äfven »Eventyrcomedier», som »Ole Lukøie» o. fl.; sitt lif har han beskrifvit i »Mit Livs Eventyr» (först utg. på tyska 1845). Naturtrohet i konturer och språkfärg, humor och lekande fantasi, derjemte en väl dold uppbygglighet i planen och en egen, godsint satir i enskiltheterna göra Andersens »Eventyr» så tilldragande för de mest olika läsare och skola lemna dem lika unga åt kommande slägten.
Peter Christian Asbjörnsen (S. 15–16) är född i Christiania 1812. Han idkade naturhistoriska studier: på botaniska och zoologiska utflygter samlade han tillika folksägner, sökte sjöstjernan i hafvet och »Huldren» i fjellet och har så väl för det ena ändamålet, som för det andra, gjort resor med offentligt understöd. Han är anställd som
