2, Lisestyckcnus författare, alfabetiskt ordnade, 465
dan massa of stoff och dertill — såsom de flesta af Munch — är skrifvet under tryckningen, har det sjelf blott blifvit ett förarbete, men som sådant grundvalen för Norges historieskrifning. Rera af källskrifterna hade Munch personligen uppspårat i utländska arkiver, sist i Skottland och Normandie; för att samla aktstycken för den katolska tiden reste han 1858 till Rom. hvarest han uppehöll sig två och ett. halft år, med oinskränkt tillträde till det påfliga arkivet. Iln del af sitt verk har han skrifvit på ditresan, utan hjelpkällor; men hans minne var så förvånande starkt, att han blott med tillhjelp af detta kunde anföra ordagranna citater från de mest elika skrifter med hänvisningar till band och sida, hvilka en god vän WöCt genomgick vid korrekturläsningen. Hans sista resa var också till Rom; här bortrycktes han, i sin mannaålders styrka, sommaren 1863. »Det norske Folks Historie- i 8 delar, förtsalt allt til! Kalmare-unionen, en ypperlig öfversättning af Snorres konungasagor (1859) och en massa af skrifter i hvarje gren af nordisk fornkunskap är hvad han lemnat i arf till folk och vetenskap. Allt hvad Munch har skrifvit, i tidskrifter, i dagblad så väl som i större arbeten, bär prägeln af en vaken forskareande, en otrolig rikedom af kunskaper och en rastlös verksamhet.
Ja',. JTynster (S. 306-10) föddes i Köpenhamn 1775. Han för ' It.. na båda föräldrar och fick i ett pietistiskt hem en tem■ barndom. Till umgänge hade han mest sin äldre broders
, tonen i dessas krets var det »norska sällskapets», den sarkas, '.va, med mera näring för hans hufvud än för hans »efter kärlek törstaiti'6* hjerta. ?'rns bror studerade medicin: sjelf var han, såsom för »dum" dertill, Bfestämd för teologien; men han visste med sig sjelf, att, cm -|lck i' sinnet att välja ett annat studium, ingen skulle få hon/uu derifrån. Emellertid blef han student i sitt 15de år, teologisk kandid.-it i sitt 20de och derefter informator i ett grefligt'hus. Hans bildning'var, efter tidens sed, mera estetisk och filosofisk än teologisk. De gamle poeterna och de nyare alltifrån Lafontaine till Goethe, tänkare och belletrister funnö' efter, hvarandra inträde hos honom; han skref sjelf ssMdestycken: klagodikter öfver sin andes ofruktbarhet och silt hjertas" »frusna haf», scener af tragedier, Jcan-Paulsk.i aforismer och äfven Vetenskapliga afhandlingar; med undanlag af en prisafhandling förblefvo de inom lås och regel i hans pulpet. 1801 blef Mynster kallad till pastor i Spiellerup och började att samla sig till sitt lifs uppgift. Den rationalistiska prosan var honom af hjertat motbjudande, men minnet af pietismen och sednare studier hade aflägsnat honom från den positiva kristendomen; nu hade Schelling, Novalls och hans vän och kusin Steffens bragt honom närmare de kristliga ideerna; det var dock blott i M. Hammerich : Danska och norska läsestycken. 30
