464
Li tteriirhistoriska upply sningur.
en själshistoria, berättande och naturbeskrifvande »Billeder fra Nord Og Syd» 1848, stämningsfulla »Digte» (t. ex. Sncefald, Den forladte Kirke, lieisedigtene fra Sydcn) och »Nye Digtc», deruti en romaiizcyklus: ■ Kongedatterens Brudcfard», i hvilken det sydländska och det nordiska omedelbart mötas och sammansmälta. lifter en längre tystnad, som afbröts af hans smärtas lyrik »Sorg og Tröst», framträdde han med ett tragiskt drama »Salomon de Caus»; det gjorde lycka, ännu mera från scenen, och har efterföljts af flera liknande, hvaraf några behandla fosterländska ämnen (»En Aften paaGiske» o. a.) och af berättelser från Norges äldre historia. För gemenskapen med Europa i konst och kultur och för Nordens inre förening liar Munch medverkat sS-äl genom sin sängaregåfva som genom den fridens och bildningens ande, som träder fram i hela hans skaldelif.
Peter Andreas Munch (S. 262-G, S. 193-207) föddes i Christiania i Decbr. 1810. Då han 1828 blef student, hade han redan, med vägledning af Rasks språklära, läst flera sagor på grundspråket och umgicks med planer på historieskrifning; Keyser, som hlef lektor just samma år, fick i honom en rikt begåfvad lärjunge, snart en medarbetare. De voro tillsammans i Köpenhamn för fornskrifternas räkning; 1837 blef Munch lektor i historia och begynte att utveckla sill kolossala förf samhet, han hade redan förut haft ett namn såsom medutgifva. , : Vidar» hvilken han angrep Wergelands »Sprogforvanskninger» och ;r, stycken af Snorre och de gamla qvädena. Allteftersom han . i upptäckares oro« genomgranskade Nordens och säiskilt Norges tid, meddelade han sig i grundlärda afhandlingar ■ kritiskt-hutoriska, som »Kilderne til Sveriges Oldhistorie» o.s.v., geografiska, som »Norge i Middelalderen» (1849), språkvetenskapliga, 1 ■:.: ■ m runindskriftcn på guldhornen — eller i skolböcker och skrifter til. . sning för allmänheten, som »Norges, Sveriges og Danmarks Historie» (j.338), och »Nordens (i nästa upplaga "Nordm®na|nes») gamle Gude- og Helte-Sägn»; han utgaf efter egna undersökningar kartor öfver Norge och som..medutgifvare en hel skatt af forn-norska källskriften lagar, bref o.^v. Ett älsklingsämne för hans lärdom och skarpsinne var Keysers hy„.otes om de förhistoriska invandringarne i Norden; den satsen, att danskarne icke skulle vara något rent nordiskt folk, utsprlddes af P. A. Munch ocksii genom dagbladsartiklar, ty värr midt under kriget mellan Danmark — för Nordens räkning — och Tyskland. Efter dessa vidtomfattande förarbeten följde hans hufvudarbete »Det norske Folks Historie» från äldsta tider, påbegynt 1851, Icke blott resultaterna ar hans kritiska, upplösande och djerft combinerande undersökningar, utan dessa sjelfva framläggas utförligt, och mången fråga utredes i förbigående; då arbetet bär en så-
