Sida:Danska och norska läsestycken.djvu/7

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
— VII —

qvar i allmogespråket, men för öfrigt hafva smält tillsammans till ett commune (i motsats til neutrum). Substantivens bestämda artikel är i genus commune tillägget -en eller -n, i neutrum -et eller t, i pluralis -ne eller -ene.

Substantiven indelas i svaga och starka; svaga äro de, som ändas på en obetonad vokal, d. v. s. på tonlöst e; starka äro de öfriga, hvilka alltså i allmänhet ändas på konsonant.

De svaga substantiven tillägga i pluralis -r:

  Tunge ( i best. form: Tunge-n)
plur.: Tunge-r ( Tunger-ne).

På samma sätt böjas: Bue (Bue-n), pl. Bue-r; Rige (Rige-t), pl. Rige-r.

De starka substantiven indelas i tre klasser, i det pluralis dels tillfogar 1) -e, dels 2) -er, dels 3) icke antager någon ändelse, utan är lik singularis; de ord, med hvilka detta är fallet, äro nästan alla neutra. — Ex.:

1.   2.   3.
( best. Hest-en)   Sag (Sag-en)   Ord (Ord-et)
Hest-e ( Heste-ne)   Sag-er (Sag-erne)   Ord (Ord-ene)

Några ord bilda pluralis på -er med en förändring af rotens vokal (»omljud», öfvergångsljud): Fod, Fødder; Haand, Hænder.

Substantiven hafva blott en från nominativen skild casusform, nemligen genitiven, hvilken, liksom i svenskan, bildas genom att tillfoga -s, stundom -es; t. ex. Tunger-s, By-es, Hus-es.


    substantiven (de, som ändas på tonlös vokal) indelas i svenskan i 3 klasser efter de trenne genera:

      1) masc. 2) fem. 3) neutr.
      båge tunga rike
    pl. bågar tungor rike-n.

    Dessa tre klasser hafva i danskan sammansmält.

    De starka substantiven indelas, liksom i danskan, i tre klasser, i det plur. dels tillfogar 1) -ar, dels 2) -er, dels 3) icke antager någon ändelse:

      masc.   och   fem.     neutr.
      1.   2.     3.
      häst   sak     ord 
    pl. häst-ar   sak-er     ord.

    Den svenska pluralformen -ar svarar alltså i de starka substantiven mot danskt -e; neutra tillhöra mera bestämdt, än fallet är i danskan, den böjningsklass, som har pluralis och singularis lika; danskan har t. ex. Blad, pl. Blade (sv. blad, pl. blad); Hul, pl. Huller (sv. hål, pl. hål).

    I svenskan bilda ungefärligen samma ord, som i danskan, pluralis på -er med ljudomkastning: fot, fötter; hand, händer. På danska heter det tillika: Klo, pl. Kløer; Ko, Køer; Taa, Tæer (sv. klo, klor; ko, kor; tå, tår). —