― 519 ―
hans familj till fattighuset och glömma att en sådan varelse någonsin hade funnits till.
Naturligtvis besvarade jag denna skrivelse med att gå ned med gossen och betala pengarna och fann mr Micawber sittande i en vrå och kasta mörka blickar på den rättsbetjänt, som hade verkställt arresteringen. Efter sin befrielse omfamnade han mig med den mest glödande värme och antecknade transaktionen i sin annotationsbok, varvid han, efter vad jag påminner mig, var särdeles nogräknad med en halv penny, som jag händelsevis hade utlämnat ur totalsumman.
Denna viktiga annotationsbok erinrade honom i rättan tid om en annan transaktion. Då vi åter kommit upp i rummet, där han förklarade sin frånvaro genom att säga att den hade blivit föranledd av omständigheter, över vilka han icke var herre, tog han ur den nämnda boken fram ett stort ark papper, hopvikt i ett litet format och alldeles fullskrivet med långa, omsorgsfullt skrivna tal. Att döma av den glimt jag såg av dem, tror jag att jag aldrig sett dylika talserier, undantagandes i en räknebok. Det tycktes vara beräkningar av ränta på ränta av vad han kallade »en huvudstol av fyrtioett pund, tio shillings och elva och en halv pence för olika tidrymder». Efter ett omsorgsfullt övervägande av dessa och ett noggrant överslag av sina resurser, hade han kommit till den slutsats, att bestämma den summa som utgjorde huvudstolen med ränta på ränta för två år, femton kalendermånader och fjorton dagar från dato. På denna samma hade han utfärdat en mycket prydligt uppsatt förbindelse, vilken han på stället lämnade Traddles såsom full betalning av sin skuld (som mellan man och man) och med många tacksägelser.
»Jag har en aning», sade mrs Micawber med en tankfull skakning på huvudet, »att min familj skall infinna sig ombord före vår slutliga avresa.»
Mr Micawber hade tydligen även sin aning om denna sak, men slog den i sin tennbägare och sväljde den.
»Om ni får något tillfälle att skriva hem under re-
