— 355 —
mot mig och knytande sin hand, »och med fast vilja; med karaktär, Trot — med en karaktärsstyrka, som inte tar inflytande av någon eller något, med undantag av goda och förnuftiga skäl. Detta är vad jag önskar att du måtte bli. Detta är vad både din far och din mor borde ha varit och som de skulle haft gott av att ha varit.»
Jag yttrade min förhoppning, att jag skulle bli sådan som hon hade beskrivit.
»För att du så smått skall vänja dig att lita på dig själv och handla på egen hand», sade min tant, »ska jag låta dig göra din lilla utflykt ensam. Jag hade först tänkt låta mr Dick följa med dig, men vid närmare eftertanke har jag beslutit att låta honom stanna hemma för att taga vård om mig.»
Mr Dick såg ett ögonblick litet misslynt ut, tills äran och värdigheten att få taga vård om den underbaraste kvinna i världen återkallade solskenet på hans ansikte.
»För övrigt», sade min tant, »ha vi inlagan…»
»Ja visst», sade mr Dick helt ivrigt, »jag ämnar göra den färdig med det allra snaraste, Trotwood — den måste verkligen göras färdig med det allra snaraste! Och så går den in, naturligtvis — och så —» sade mr Dick, sedan han hejdat sig och gjort ett långt uppehåll — »kommer det att bli en snygg historia!»
I enlighet med min tants plan blev jag kort därefter utrustad med en rätt vacker penningsumma och en väl packad kappsäck samt med ömhet avsänd på mitt tåg. Vid avskedet gav min tant mig åtskilliga goda råd och en hel hop kyssar och sade, att som det var hennes avsikt att jag skulle se mig om och öva min eftertanke, ville hon råda mig att vistas några dagar i London, ifall jag hade lust, antingen då jag reste ned till Suffolk eller på återresan därifrån. Kort sagt, under tre veckor eller en månad kunde jag göra vad jag behagade, och min frihet inskränktes icke av andra villkor än det, att jag skulle öva eftertanken och se mig om och lova att skriva tre gånger i veckan och sanningsenligt avlägga rapport om mig själv.
Jag begav mig först till Canterbury för att taga av-
