hade övergivit honom. 13 Antiokus lägrade sig nu framför Dora med ett hundra tjugu tusen man fotfolk och åtta tusen ryttare. 14 Och han inneslöt staden, och skeppen ingrepo från sjösidan, och han ansatte så staden både till lands och vatten och lät icke någon slippa ut eller in.
15 Under tiden kommo Numenius och hans följeslagare tillbaka från Rom och förde till konungarna och länderna med sig brev, i vilka följande stod skrivet:
16 »Lucius, konsul i Rom, hälsar konung Ptolemeus. 17 Judarnas sändebud hava såsom våra vänner och bundsförvanter kommit hit till oss, för att förnya den vänskap och det förbund som av gammalt har rått med oss, härtill utsända av översteprästen Simon och det judiska folket. 18 Och de förde med sig en sköld av guld om ett tusen minor. 19 Så hava vi nu funnit för gott att skriva till konungarna och länderna att de icke skola söka bereda dem ofärd, eller anfalla dem och deras städer och deras land med krig, eller ingå förbund med deras fiender. 20 Och vi hava beslutit att taga emot skölden av dem. 21 Om alltså några skändliga män hava flytt ifrån deras land till eder, så skolen I utlämna dem till översteprästen Simon, för att han må straffa dem efter deras lag.»
22 Detsamma skrev han ock till konung Demetrius och till Attalus och Ariarates och Arsaces 23 och till alla länder, till Sampsame och Sparta och till Delos, Myndus, Sicyon, Karien, Samos, Pamfylien, Lycien, Halikarnas-sus, Rodus, Faselis, Kos, Side, Aradus, Gortyna, Knidus, Cypern och Cyrene. 24 Och en avskrift härav sände han till översteprästen Simon.
25 Dagen efter sin ankomst begynte konung Antiokus belägringen av Dora och förde därvid oavlåtligt fram sina skaror mot staden och lät förfärdiga stormverktyg. Och han inneslöt Tryfon, så att ingen kunde slippa ut eller in. 26 Simon sände honom nu två tusen man utvalt folk till att hjälpa honom i striden, så ock silver och guld och förnödenheter i ganska riklig mängd. 27 Men konungen ville icke taga emot något därav, utan återkallade allt som han förut hade lovat honom och bröt med honom. 28 Och han sände till honom Atenobius, en av sina vänner, för att underhandla med honom, och lät säga: »I haven i edert våld Joppe, Gasara och borgen i Jerusalem, städer som tillhöra mitt rike. 29 Deras områden haven I ödelagt och haven farit mycket våldsamt fram i landet; I haven ock gjort eder till herrar över många andra platser i mitt rike. 30 Så lämnen nu tillbaka de städer som I haven intagit, och betalen skatterna från de platser som I haven gjort eder till herrar över utanför Judeens gränser. 31 Varom icke, så given mig i stället fem hundra talenter silver, och såsom ersättning för den skada som I haven anställt, så ock för skatterna från städerna, ytterligare fem hundra talenter. I annat fall skola vi komma och strida mot eder.»
32 Konungens vän Atenobius
