Sida:De apokryfiska böckerna (1921).djvu/261

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs


lejongropen, och han förblev där i sex dagar. 32 I gropen funnos sju lejon, och dem plägade man giva två människor och två får om dagen. Men den gången gav man dem icke något, på det att de skulle äta upp Daniel.

33 I Judeen levde på den tiden profeten Habackuk. Han hade kokat något till soppa och betat bröd i en skål och var just på väg till fältet för att bära ut det till skördemännen. 34 Då sade en Herrens ängel till Habackuk: »Bär den mat som du har där till Babylon, till Daniel, där han ligger i lejonssgropen.» 35 Men Habackuk sade: »Herre, jag har aldrig varit i Babylon och känner icke till den gropen.» 36 Då grep Herrens ängel honom vid hjässan och lyfte honom i håret och förde honom genom sin andedräkts vinande stormvind till Babylon, mitt över gropen. 37 Och Habackuk ropade och sade: »Daniel, Daniel, tag här den mat som Gud har sänt dig.» 38 Då sade Daniel: »Så har du då tänkt på mig, o Gud; du har icke övergivit dem som älska dig.» 39 Och Daniel stod upp och åt. Men Guds ängel förde strax Habackuk tillbaka till det ställe där han förut var.

40 Men på sjunde dagen begav sig konungen åstad för att begråta Daniel. Och när han kom till gropen och såg ned, fick han se Daniel sitta där. 41 Då ropade han med hög röst och sade: »Stor är du, Herre, Daniels Gud, och ingen annan Gud finnes förutom dig.» 42 Och han lät draga upp Daniel. Men dem som hade sökt bereda hans fördärv lät han kasta ned i gropen. Och de blevo med hast uppslukade inför hans ögon.

31. Dan. 6:16. /36.Hes. 8:3. /40. Dan. 6:19. /41. Dan. 6:26f. /42. Dan. 6:24.


4.

Asarias' bön.

Tillägg till Daniel 3:23: Asarias bekänner sitt folks och sina egna synder och beder om hjälp. Herrens ängel räddar honom och hans vänner från att förtäras av elden.

1 Men de tre männen gingo omkring mitt ibland lågorna och lovsjöngo Gud och prisade Herren. 2 Och Asarias ställde sig där, jämte de andra, och bad denna bön; han upplät sin mun mitt i elden och sade:

3 Lovad vare du, Herre, våra fäders Gud,
och prisat och förhärligat vare ditt namn evinnerligen.
4 Ty du är rättfärdig i allt vad du har gjort mot oss,
och alla dina gärningar äro rättvisa,
och dina vägar äro rätta,
och alla dina domar äro sannfärdiga.
5 Ja, sannfärdiga domar har du utfört
vid allt vad du har låtit komma över oss
och över Jerusalem, våra fäders heliga stad.
Med sanning och rätt har du låtit allt detta komma över oss
för våra synders skull.
6 Ty vi hava syndat och handlat ogudaktigt genom att avfalla från dig,
ja, vi hava svårt försyndat oss i alla stycken.
7 Vi hava icke hörsammat dina bud eller tagit dem i akt