19 Genom att så handla har du velat lära ditt folk att den rättfärdige bör hava människokärlek; och du har givit dina barn gott hopp om att du vill förläna dem tillfälle till bättring, när de synda. 20 Ty om du med så stor varsamhet och fördragsamhet straffade dina barns fiender, som dock förtjänade döden, i det att du lämnade dem tid och rådrum till att skilja sig ifrån sin ondska, 21 med vilken aktsamhet har du då icke dömt dina barn, vilkas fäder du genom edliga försäkringar och förbund hade givit så härliga löften! 22 Oss fostrar du alltså genom tuktan, medan du tiotusenfalt slår våra fiender, på det att vi, när vi själva döma, må betänka din godhet, och när vi bliva dömda, må kunna vänta förbarmande.
23 Därför plågade du ock genom deras egna styggelser de orättfärdiga, som framlevde sitt liv i dårskap. 24 De hade ju ock förirrat sig långt bort på villfarelsens vägar, i det att de höllo för gudar de till och med bland djuren själva mest föraktade odjur och läto bedraga sig i likhet med oförnuftiga småbarn. 25 Fördenskull sände du domen över dem likasom på lek, som om de hade varit oförståndiga barn. 26 Men de som icke låta varna sig, när de så bliva näpsta likasom på lek, de få erfara en dom som är Gud värdig. 27 Ty när dessa blevo straffade genom dem som de vid sina plågor harmades på, dessa samma som de höllo för gudar, då fingo de, just genom dem, lära känna den sanne Guden, när de nu med egna ögon sågo honom som de förut hade förnekat sig veta något om. Därför kom ock den strängaste dom över dem.
1.Vish. 1:7. /3.5Mos. 9:4. /4.5Mos. 18:9f. /5.3Mos. 18:21. 5Mos. 12:31. Ps. 106:37f. Vish. 14:23. /6.5 Mos. 7:16. /7.Till. t. Est. 6:16. 8.2Mos. 23:28. 5Mos. 7:20f. Jos. 24:12. /9.3Mos. 26:22. Vish. 11:17. 18:15. /10.Rom. 2:4. /11.1Mos. 9:25. 12.Job 9:12. Jes. 45:9. Dan. 4:32. Rom. 9:19f. /13. Vish. 6:7. /14.Till. t. Est. 3:4. /15.1Mos. 18:25. /16. Vish. 11:23,26. /18.Vish. 11:21. /21. 1Mos. 12:2f. 22:16f. Judit 8:27. Vish.18:22. /22.Vish. 11:10. 2Mack. 6:12f. 23.Vish. 11:15f. /24.Vish. 15:18. Rom. 1:22f. /27.2Mos. 5:2. Vish.11:16. 16:16. /28.2Mos. 12:29.14:28.
13 KAPITLET.
Avgudadyrkarnas dårskap.
1 Ja, dåraktiga till sin natur voro alla de människor som saknade kunskap om Gud, och som icke av de härliga ting som synas förmådde känna honom »som är», och icke, när de gåvo akt på hans verk, kände igen mästaren, 2 utan höllo för gudar antingen elden eller vinden eller den snabba luften eller stjärnringen eller de mäktiga vattnen eller himlaljusen, som styra världen. 3 Om de nu än tjusades så av dessa tings skönhet, att de antogo dem vara gudar, så hade de dock bort förstå huru mycket förmer han är, som är herre över dem; han som är all skönhets upphov har ju skapat dem. 4 Om det åter var därför att de hade intagits av häpnad över deras makt och verkningskraft, så hade de genom dessa bort inse huru mycket mäktigare han är, som har danat dem. 5 Ty av de skapade tingens storhet och skönhet kan man sluta sig till
