Ett varmt bad och ett ombyte av kläder från topp till tå friskade betydligt upp mina domnade livsandar. När jag kom ner i vår lilla matsal, fann jag frukosten i ordning och Holmes i färd med att servera kaffet.
»Här har du det», sade han skrattande och pekade på en färsk tidning. »Vad var det jag sade? Den energiske Jones och den allestädes närvarande reportern ha sins emellan arrangerat saken. Men du har sannerligen haft nog av 'affären' än så länge. Tag dig en portion ägg och skinka först.»
Jag tog tidningen från honom och ögnade igenom den korta notisen, rubricerad under titeln Mystisk händelse i Upper Norwood.
»Omkring klockan tolv förra natten», sade Standard, »fanns mr Bartholomew Sholto i Pondicherry Lodge, Upper Norwood, död i sitt rum under omständigheter som tyda på att ett rånmord blivit begånget. Så vitt vi kunna förstå, har man på mr Sholtos kropp ej funnit spår av våld, men en högst värdefull samling indiska dyrbarheter, som den avlidne ärvt efter sin far, har blivit stulen. Dådet upptäcktes först av mr Sherlock Holmes och doktor Watson, vilka i sällskap med den dödes bror, mr Thaddeus Sholto, i något ärende begivit sig till den omnämnda villan. Lyckligtvis befann sig av en ren händelse mr Athelney Jones, den välkände medlemmen av detektiva poliskåren, på Norwoods polisvaktkontor; inom en halvtimme efter det alarm givits, var han på stället för illgärningens förövande. Hans erfarenhet och skarpsinnighet sade honom genast, att man i första hand borde se sig om efter brottslingarna, och följden är, att den mördade mannens bror, mr Thaddeus Sholto, redan blivit arresterad, tillika med hushållerskan, mrs Bernstone, en indisk tjänare, vid namn Lal Rao och en portvakt, som heter Mc Murdo. Av allt, som kommit i dagen, framgår tydligt, att tjuvarna voro väl bekanta med husets inredning. Mr Jones' stora tekniska kunskaper och hans utomordentliga observationsförmåga satte honom genast i stånd att bevisa, att missdådarna varken kommit in genom dörren eller fönstret; de hade skaffat sig inträde på så sätt, att de genom en lucka på taket sänkt sig ner i ett vindsrum, som stod i förbindelse med det rum, i vilket den avlidne blev funnen. Detta utvisar med all önskvärd tydlighet, att här ej är fråga om en vanlig inbrottsstöld. Polistjänstemännens snabba, energiska ingripande påvisar den stora fördelen av en myndig persons närvaro vid dylika tillfällen, och ge ett kraftigt stöd åt deras åsikt, som önska se vår detektiva polisstyrka en smula mer decentraliserad, något som skulle sätta dess medlemmar i stånd att lättare komma i förbindelse med de rättsfall, där en noggrann undersökning är av nöden.»
»Är det inte härligt !» utbrast Holmes med ett ironiskt småleende. »Vad säger du om det?»
»Jag tycker vi böra vara tacksamma för att inte också vi blivit arresterade och anklagade för mord.»
»Du har minsann rätt! Och jag går ej i god för vår säkerhet, om Jones än en gång skulle få ett dylikt anfall av energi och dådlust.»
I detta ögonblick hördes en häftig ringning på dörrklockan, och straxt därefter mrs Hudsons, vår värdinnas röst, klagande och förebrående.
»För tusan, Holmes», utbrast jag och reste mig till hälften från min stol, »jag tror, att de verkligen kommit för att bura in oss.»
»Nej — det är nog inte fullt så galet; det är den icke officiella poliskåren — de irreguliära trupperna från Baker Street.»
I detsamma hörde vi i trappan traskandet av nakna