blodiga lek, och detta kan på sätt och vis också sägas ha varit fallet med hans blifvande maka. En af svenska flottans fregatter bar nämligen Ulla Fersens namn och växlade under kriget flera glatta lag med fienden.
Efter fredsslutet befordrades Georg von Wright till öfverstelöjtnant vid Åbo läns regemente, och sedan blef han ledamot af krigs-kollegium, generaladjutant af flygeln o. s. v. samt slutligen den 16 december 1794 öfverste för Dalregementet.
Ulla Fersens äktenskap med Wright var barnlöst och blef af kort varaktighet, ty öfversten bortrycktes af döden den 3 november år 1800. Sålunda åter blifven änka bosatte sig hans maka i Uppsala, där äfven hennes systrar, riksrådinnan De Geer och grefvinnan Löwenhielm, hade slagit sig ner och där hon tillbragte sitt sista decennium i tillbakadragenhet, men ännu föremål! för mycken uppmärksamhet. De tre systrarna voro sålunda, enligt en anteckning af Ristell, i lärdomsstaden vid Fyris »lika allmänt vördade för sin välgörenhet som värderade för sin allmänna välvilja och den finare bildning, som företrädesvis tillkom de personer, som bildat sig vid Gustaf III:s hof».
I Uppsala inköpte grefvinnan von Wright år 1803 af professor Jonas Sidréns arfvingar och för 4,333 rdr. 16 sk. b:ko gården n:o 6 & 7 i kvarteret Kaniken, hvilken sedermera (år 1825) förvärfvades af Västgöta nation. Huruvida hon bodde där är ej utredt, men sannolikt. År 1808 försålde hon dock åter egendomen, till professor Anders Svanberg, och det är antagligt, att hon sedan mest vistades på Frötuna hos systern, friherrinnan De Geer. Emellanåt besökte hon äfven
