Hoppa till innehållet

Sida:De tre gracerna 1912.djvu/43

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

och däremot såsom nygift förhyrt en våning i sin svåger, öfverståthållaren frih. Jakob Albrecht von Lantingshausens hus, i samma stadsdel och beläget på ungefär den tomt vid Kungsträdgårdsgatan, där Lifförsäkringsaktiebolaget Thule nu har sitt eleganta palats.

Enligt den utredning om de Fersenska tomterna, som grefve F. U. Wrangel lämnat i sin bok om Blasieholmen, skulle nämligen grefve Carl Reinhold von Fersen först omkring år 1777 ha inflyttat i sitt eget hus. Häremot strider emellertid en uppgift i mantalslängden för år 1755, hvaraf framgår, att grefven då jämte sin familj och en mycket talrik tjänstepersonal bebodde det ena huset (som stod på den del af tomten, där Musikaliska akademien nu är) på den efter modern ärfda tomten och franske ambassadören d'Havrincour det andra (nuv. utrikesministerhotellet). Den sistnämnde, som förut bott i det Wredeska huset vid Drottninggatan, efterträdde som hyresgäst danske ministern Wind, och som han förde ett mycket stort hus och gaf lysande fester, vill det synas som om han år 1754 eller 1755 träffat aftal med Fersen om hela fastighetens förhyrande. D'Havrincour lämnade Sverige år 1762, och efter honom förhyrdes hufvudbyggnaden, som ända till våra dagar undergått blott få förändringar och hvari särskildt den vackra hvälfda förstugan i bottenvåningen bibehållits ungefär sådan som den var i gamla tider, först af österrikiske ministern grefve Ludvig Barbiano-Belgjogioso (1754— 1770) och därefter af engelska ministern grefve Lewis de Vismes. Först efter dennes år 1776 inträffade frånfälle skulle mödernepalatset definitivt ha tagits i besittning af Fersen.

Emellertid finnes antecknadt, att han också år