de Trévilles och hertig de La Trémouilles namn manade till försiktighet.
Även Athos skickades till kardinalen, men olyckligtvis var denne i Louvren hos konungen.
Det var just i samma ögonblick som herr de Tréville kom tillbaka från polisprefekten och från guvernören över For-l'Evêque, utan att ha kunnat träffa Athos, och lät anmäla sig hos hans majestät. Som musketörkapten hade han tillträde till konungen vilken tid som helst.
Man känner konungens fördomar mot drottningen, fördomar som på ett skickligt sätt underhöllos av kardinalen, som i fråga om intriger oändligt mycket mera misstrodde kvinnorna än männen. En av de förnämsta orsakerna till den avoga sinnesstämningen mot drottningen var hennes vänskap till hertiginnan de Chevreuse. Dessa båda kvinnor oroade honom mycket mera än krigen med Spanien, tvistigheterna med England och de finansiella svårigheterna. I hans ögon och enligt hans övertygelse tjänade hertiginnan de Chevreuse drottningen icke blott i hennes politiska intriger utan även i hennes kärleksintriger, vilket plågade honom ännu mycket mera.
Vid första ord av kardinalen om att hertiginnan de Chevreuse, som var förvisad till Tours, och som man trodde finnas i denna stad, hade kommit till Paris och, under de fem dagar hon vistats där, lyckats föra polisen på villospår, råkade konungen i häftigaste vrede. Nyckfull och otrogen som han var, ville konungen likväl kallas Ludvig den rättvise och Ludvig den kyske. Eftervärlden skall svårligen kunna fatta denna titel, som historien förklarar endast genom handlingar, men aldrig genom resonemang.
Men när kardinalen tillade, att hertiginnan de Chevreuse icke allenast kommit till Paris, utan att drottningen även hade återknutit förbindelsen med henne genom en av dessa hemlighetsfulla korrespondenser, som man på den tiden gav benämningen kabal; när han försäkrade, att han, kardinalen, hade lyckats i sin hand hopsamla alla trådarna, även de mest fördolda, till denna intrig och, försedd med alla bevis, varit nära att på bar gärning gripa drottningens underhandlerska hos den förvisade, men att i samma ögonblick en musketör vågat sig på ett våldsamt sätt avbryta rättvisans gång genom att med värjan i hand kasta sig över hederliga lagens tjänare, som fått i uppdrag att opartiskt undersöka hela saken för att sedan framlägga den för konungen, då kunde Ludvig XIII icke behärska sig längre