Hufwuden koka först en stund som wanligt är. Han tål icke mycket, ty måste han efterses och när han är färdig, straxt läggas på fatet.
Jo
Kokas på samma sätt och med samma förberedelse. Den som har tycke för kryddor, kan lägga et par lagerbärsblad och några hela pepparkorn dertil; men lagom salt är förnämsta kryddan, och at fisken hwarken är för mycket eller för litet kokad.
Gös.
Denna fisk måste twättas i watten, så framt man icke får honom lefwande; men som han är mycket lös, bör han läggas i kallt watten, lagom salt och litet ättika, innan han sättes på elden, som bör wara frisk på det han snart kokar up, då han icke tål stort förrän han är färdig til upläggning, som måste ske strax. Senapssauce med smör är bäst til denna fisken.
Ål
Är en god sylf-fisk, men fordrar också sin lilla wetenskap. Om han skall bli rätt god, släppes han i et trångt käril och öfwerströs med et par göpnar salt i hwilket han springer tils han domnar; då tages han up wid hufwudet och strykes med handen utföre så länge, til dess alt slemmet går ifrån honom,
