Hoppa till innehållet

Sida:Den Nya och Fullständiga Kok-Boken-1801.djvu/270

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Tillagad fast på anant sätt.

Kirsbären stötas wäl sönder, pressas igenom en hårduk til saft och stå öfwer natten, då man afhäller det tunna och silar det på nytt igenom hårduken. Derpå kokas de på sakta eld under jämn rörning och skumning, til des det som kallt sätter sig som et gelée; när koket swalnat sås det i en glasburk, och skulle det efter några dagars förlopp blifwa tunnare, kokas det igen. Denna slags saft nyttjas äfwen til alt hwad man behagar, så wäl för sin sköna smak som wackra färg, hwilken likwäl icke bibehålles, så framt han icke kokar i en stengryta, en meubel som är mera nödig i et wälbestäldt kök än en malmgryta.

Kirsbärs-Extract.

De bruna sura kirsbären stötas med sina kärnor wäl sönder med en trädklubba i et rent trädkäril, saften utpressas på ofwan omtalta sätt twå gånger efter hwaran, så at han blir klar. Til et stop saft tages et skålpund rifwet såcker, som blandas dermed til dess det är smält, hwarpå den fylles i rena och torra bouteiller; korkas, hartsas och ställes i en torr källare i sand; NBen neglika och en bit canel, läggas i hwar bouteille. Häraf kan beredas et godt win när man behagar; äfwen är det förträffligt at slå i watten til en sjukdrick.