Kirsbärs-Kulor.
Sedan man tagit stenarne ur wäl mogna kirsbär, stötes köttet med en klubba, stenarne krossas wäl sönder för sig sjelfwa, och när saften är utkramad igenom hårduk, så länge någon kan komma, slås litet deraf til kärnorna, och sedan det kokat en god stund, slås til den andra saften i en stengryta, som då bör wara så afmätt, at et halft skålpund såcker swarar emot et skålpund saft. Detta kokas då under jämn rörning på lagom eld, til des det blir som en tjock gröt. När det är så afswalnadt, at man kan röra det med händerna, wätas de i kallt atten och af gröten rullas små kulor aflånga eller runda, som man behagar, hwilka läggas på en stenskifwa i et warmt rum at torka, och kunna föwraras i en öppen glasburk. NB. härtil kan äfwen tagas en del hallon när de finnas, hwaraf smaken ansenligt förbättras. Desse kunna smältas och brukas til hwad som behagas, i watten, i soppor, cremer, och dylikt.
Med utpressad smultronsaft och litet citronsaft ibland, torde det gå an at göra dylika kulor, det man dock icke, såsom försökt, kan upgifwa för wisst.
All slags sylt och beredning af lingon är så bekant på alla ställen och orter, at de här icke behöfwa anföras, om icke det, at de kunna ätas med tilredd mjölk på samma sätt som