Sida:Den Nya och Fullständiga Kok-Boken-1801.djvu/334

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

10

barn, ej hade annat at tilgripa, än at slå den nysilade mjölken i grytan til wälling, hwaraf upkom en ständig sofwelbrist när mjölken tröt, och innan året war til ända. Deremot bodde en Båtsmans-hustru, med man och dotter, bredewid, som hade lof af ägaren, at få hafwa en ko, men som hon war liten och obetydlig, gaf hon ringa mjölk om dagen emot Bondens. Icke desto mindre samlade hon smör, ost och missost, så at hon aldrig war utan, men wäl kunde aflåta något til resande, då de woro nödstälte: Hennes lilla hydda war dessutom ständigt snygg och alla wrår witnade om ordning och ordentlighet. Det war sant, at hon af Grannar och andra Bond-Hustrur beskyltes för Trollpacka, och at hon förgjorde andras kor. Detta war en slät belöning för hennes flit och kunskap; men hwilken klok matmoder wil icke häldre underkasta sig en så onaturlig beskyllning, än likna den förra i brist och wårdslöshet? — Måtte Land och Byar öfwer hela Riket wimla af dylike trollpackor så wisst, som Swerige skulle bli et lycksaligt Land!

Härifrån gå wi nu til din stuga at hwila oss. Hon är snygg nog, golfwet är sopat, men damningen saknas. Hwarföre icke åtminstone hwarje Lördag en allmän ransakning efter alt det, som gömt sig undan hela weckan och som

för-