Sida:Den Nya och Fullständiga Kok-Boken-1801.djvu/338

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

14

skola då börja grina illa åt dig och göra dig wilrådig. — Ty tänk ej allenast för dagen, utan för weckan och månaden, ja! på wisst sätt för hela året, och när du i ordning uttänkt din sak, är den mäst halfgjord. — Sedan Slagtet gått wäl och lyckligt för sig, råder man dig at ej salta köttet på det wanliga bondwiset. Skona hälften af det salt, du förr nyttjat til et krearur, så blir köttet mustigare och drygare, — packa det in uti en lakfaster tunna, lägg en botn på, som går ned i kärilet samt så mycken sten därpå, som kan ligga qwar, då stiger lakan up inom få dagar, och som den är köttets rätta bewarare, lägger du tyngden tilbaka, när något kött tages derifrån — War lika warsam wid rökning och torkning — Hwarföre uttorka den musten, som utgjör rätta lifnäringen? Och hwad smak för tungan och nytta för magen at tugga en torr bit, som liknar fuhru? Ömsa dit kött om sommaren emellan källaren och bodtaket, så behåller det sin must och blir drygare til utspisning. — Nu kommer an på handlaget, huru länge det goda såflet räcker. Här kommer oss åter omtankan til hjelp. Om hösten finnas skal- och jordfrukter. Då males och grynas til kok-grytans behof. — Potatis, med litet tilkost af Strömming eller Sill från Köpstaden, ledsnar Landtmannen intet wid, — och när han har et stop swag-

dricka