krig med indianerna. Pest hade förebådats genom ett regn av mörkrött ljus. Det finns förmodligen icke en tilldragelse, lycklig eller olycklig, i Nya Englands historia, från dess grundläggande och fram till revolutionens dagar, för vilken invånarna icke hade blivit på förhand varnade genom någon syn av detta slag.
Icke sällan hade massor av människor sett denna syn. Men oftare bars vittnesbörd därom av någon ensam åskådare, som såg undret genom sin fantasis färgade, förstorande och vanställande glans och sedan utformade det mera detaljerat vid närmare eftertanke. Det var i sanning en storslagen tanke, att folkens öden skulle uppenbaras i dessa skräckinjagande hieroglyfer på himlavalvet. En så omfångsrik tavla kunde dock icke anses alltför vidlyftig för Försynen, när den ville skriva ned ett folks straffdom.
Denna tro omhuldades av våra förfäder, som däri sågo ett tecken på att deras unga stat stod under ett omedelbart och strängt himmelskt förmynderskap. Men vad skall man säga, då en enskild individ upptäcker ett budskap, riktat till honom ensam, tecknat på samma ofantliga krönikeblad! I så fall kunde det endast vara tecken till ett i hög grad oredigt sinnestillstånd hos en människa, som blivit sjukligt kontemplativ genom en långvarig, svår och hemlig smärta och som utsträckt sin egoism över hela naturens vidd, till dess själva firmamentet icke syntes henne vara annat än en passande skrivsida för hennes själs historia och öde!
Därför kan vi inte se det annat än som ett utslag av det sjukliga tillståndet i hans öga och hjärta, att prästen, då han blickade upp mot zenit, där fick se bilden av en ofantlig bokstav — bokstaven A — tecknad i linjer av mörkrött ljus. Icke så att meteoren ej kunde ha visat sig på denna punkt och glänst fram dunkelt genom molnslöjan. Men den kunde icke ha en sådan form som hans brottsliga fantasi gav den, eller åtminstone var den så