Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— Nå, frågade jag, berättade du, hur du väckte honom ur hans anfall?
— Ja, sade hon generad, det gjorde jag. Var det dumt?
— Nej, det var inte dumt.
Då vi skulle skiljas på aftonen, det blev tidigt, ty alla voro förbi av dagens sinnesrörelser, kom jag plötsligt ihåg något och sade till Elias: — Nu måste du visa mig Åsa-Hannas språk. Han slog upp bibeln, och jag läste om Hagar i öknen följande:
»Och hon gav Herren, som hade talat med henne, ett namn, i det hon sade: Du är Seendets Gud. Hon tänkte nämligen: har jag då verkligen här fått se en skymt av honom, som ser mig?»
