40
rasen går under. Européerna i de tropiska klimaten erbjuda tillräckliga exempel härpå, Den så kallade acklimatiseringen kan måhända af individen uppnås men näppeligen af släktet. Man brukar i allmänhet anföra den nordamerikanska rasen såsom ett exempel på en genom tillpassning efter väsentligen klimatiska förhållanden utvecklad ny ras; men den viktigaste frågan, angående dess konstans, kan först efter flera slägtleds förlopp lösas; att döma efter hvad som nu föreligger, blifver denna ras’ lifskraft och dess fortsatta bestående genom tiderna i hvarje fall något tvifvelaktig. Darwin själf antyder detta. Bland rasens typiska egendomligheter kunna några uppfattas såsom tecken till degeneration, och frågan måste i alla hänseenden ännu så länge lämnas obesvarad. Märkvärdigt nog har man på sista tiden velat ådagalägga, att yankeens urtyp är frisisk eller angelsachsisk och att äfven här föreligger ett exempel på de gamla typernas fasthet. Man har i hög grad öfverskattat denna tillpassnings betydelse, men det var nödvändigt för systemet. All erfarenhet, alla undersökningar och alla iakttagelser visa, att tillpassningen är begränsad och utan något afgörande inflytande på det organiska lifvets former. Den stora biologiska lagen är den, att växter, djur och människoraser gå under vid väsentligen förändrade, nya lifsvillkor.
