42
Äfven till själslifvet och samfundet har man öfverfört dessa dogmer om de omgifvande mediernas betydelse och den däraf beroende tillpassningen. Individerna låter man blifva beroende af samfundet; så väl det goda som det onda framträder såsom en följd af dessa mediers inflytande; man måste ursäkta förbrytaren, det är det omgifvande mänskliga mediet samfundet, som bär skulden. Man går än vidare i den tillämpade darwinismen. Samvetet och moralen tillpassas; samvetet blir frisinnadt, och moralen växlar, den kristna moralen måste gifva plats för den evolutionistiska. Man förklarar allt genom omgifningarna; religionen får sin mörka prägel af de tunga skyarna, den blifver ljusare och gladare i de länder, hvarest ett ständigt solsken råder. Äfven litteraturen påverkas af landets natur; de täta skogarna, gräsmattorna och blommorna trycka sin stämpel på skaldens tankar och uppfattning. Ingen har med så stort mästerskap som Taine genomfört dessa idéer. I hans framställning af den engelska litteraturens historia får denna uppfattning sitt klaraste uttryck. I sitt verk om uppkomsten af det nuvarande Frankrike framställer han revolutionens utveckling såsom en naturprocess, en jäsning, nödvändigtvis framkallad genom vissa andliga ferment. Men ju längre han framskrider i denna undersökning, desto mer tyckes han aflägsna sig från sin tidigare stånd-