69
urvals-teorien, går hand i hand med honom och stödjer honom i allt väsentligt, ända till dess han når antropologien. Med hänsyn till människans härstamning skiljer han sig fullständigt från Darwin. Den första människan är skapad af Gud med de anlag, hvilka måhända först sent nådde sin fulla utveckling hos de största tänkare och vetenskapsmän; men de lågo där alla i brodden, deras organiska och materiella förutsättningar funnos. Han använder den bilden, att människan utvecklas under Guds försyn, liksom husdjuren under människans; det finnes någon, som vakar öfver dem och leder dem. Här äro vi, så menar han, inne på ett annat område; här härska andra krafter, och ett annat och högre syftemål är satt för utvecklingen. På hvilket sätt människan står i förbindelse med andra organiska lifsformer, därom äro vi fullständigt okunniga; och när Wallace uttalar, att Gud har skapat människan, finnes intet hinder för, att till en tidigare lifsform kommit något nytt och afgörande, den mänskliga själen. Det är denna uppfattning, som Kölliker har; den mänskliga själen har genom ett mirakel blifvit ingjuten i en sådan lifsform. Å andra sidan finnes i den moderna naturforskningen intet erfarenhetsrön och ingen iakttagelse, som icke kan förenas med bibelns lära, att människan är skapad af Gud, d. v. s. omedelbart framgången från lifvets ursprung, den djupa