Hoppa till innehållet

Sida:Den siste chevalieren 1928.djvu/16

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

digt i penningförlägenhet. Han uppbar själv honoraren för arbetena och när medarbetarna skulle ha sin andel fanns ofta ingenting att få. Det blev ingenting annat övrigt för dessa än att söka rättelse vid domstol. Härvid kom naturligtvis kärandeparten att framställa sig som författare och Dumas endast såsom tillfällig rådgivare. 1832 uppträdde Theodore Fréderic Gaillardet som kärande emot Alexandre Dumas svarande med yrkande att ett drama med titeln ”La tour de Nesle” skulle tillerkännas käranden och att Dumas’ namn som författare skulle strykas. Intresset för den ovanliga rättstvisten, huruvida en berömd författare, som gett ett gott råd äger rätt till arbetet, särskilt då han inte vill betala något vidare för arbetet i sin helhet, var mycket stor. Gaillardet vann processen.

Varje tidsålder har sin särskilda smak och sina särskilda tycken. Vår tid tycker om sport och kortare noveller, 1830- och 40-tals-människorna älskade långa och spännande romaner. En tidning kunde vinna 10,000-tals nya läsare genom att ha en följetong, som var i publikens smak. Man formligen slogs om varje nyutkommet nummer för att — läsa följetongen. Följetongsförfattarna på modet voro i ryktbarhet jämförliga med våra dagars filmstjärnor. Och naturligtvis var även betalningen furstlig. I varje fall var den vida större än vad någon kunde ge för ett skådespel. Dumas betraktade den nya rörelsen med kritisk uppmärksamhet ur affärssynpunkt. Han hade författat några kortare noveller, vilket publiken då icke tyckte särskilt om, då han 1839 sammanträffade men den då 26-årige Auguste Maquet.

Därmed kom Dumas in på författandet av följetongsromaner, vilket har gjort hans namn världsbekant. Maquet hade redan tidigt akademisk examen, så att han anställdes vid Charlemagneläroverket i Paris, men hans natur passade icke riktigt för punktligheten i tiderna, som en skola kräver och han fick lämna sin anställning. För att förbättra sina utsikter skrev han en doktorsavhandling, men blev kuggad. I denna bedrövelsens tid sammanträffade han med Dumas. Denne fann genast att han

10