Sida:Den verklige Robinson Crusoe's lefverne och äfventyr.djvu/87

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

66


till min stora sorg såg jag straxt derefter min på stranden qvarlemnade tröja, skjorta och väst flyta omkring på vattnet. Mina byxor, som voro af linne och öppna vid knäen, hade jag behållit på mig, tillika med strumporna, då jag sam till fartyget.

Denna tillfällighet kom mig emellertid att eftersöka några klädespersedlar. Jag hittade en tillräcklig mängd, men medtog endast hvad jag för ögonblicket behöfde; ty ännu fanns många saker om bord, till hvilka jag hade ett särdeles godt öga, såsom t. ex. verktyg af flera slag.

Först efter långvarigt sökande hittade jag på timmermannens koffert, en för mig långt nyttigare och dyrbarare fångst, än ett helt skepp fullt med guld. Jag halade ner den som den var, utan att ge mig tid att se efter dess innehåll, hvilket jag utomdess mycket väl kände till.

Nu kom ordningen till vapen och ammunition, och uti stora kajutan fann jag tvenne mycket goda jagtbössor och ett par pistoler; dessa lade jag framförallt åsido, tillika med några kruthorn, en liten påse med hagel och tvenne rostiga värjor.

Jag erinrade mig, att vi haft tre fjerdingar krut om bord, men jag visste icke, hvar man förvarat dem och fann dem först efter långvarigt sökande. En af dem hade blifvit våt, men de andra voro torra och i godt skick, hvarföre jag äfven firade ned dem, tillika med vapnen, på min flotte.

Som jag nu ansåg denna vara tillräckligt lastad, funderade jag endast på, huru jag skulle få alltsammans lyckligt i land, ty jag hade hvarken segel, styre eller åror, och den minsta vindstöt kunde således gäcka alla