— 293 —
— Det hela är ingenting annat än en snara, min käre grefve, men en man som jag låter inte fånga sig två gånger.
— Och när har ers höghet fallit i snara förut?
— När? Guds död! Hur kan ni fråga så? I Louvren, förstås?
— Men det var väl inte herrarnas af Guise fel?
— Det vill jag inte säga, mumlade hertigen, det vill jag visst inte säga! Men de gjorde åtminstone ingenting för att hjälpa mig på flykten.
— Det var ju en omöjlig sak, eftersom de själfva voro stadda på flykt.
— Nåja, det är sant, medgaf hertigen.
— Men när ni lyckligt och väl befann er i Anjou, hade jag ju i uppdrag att säga er, att ni alltid kunde räkna på dem i samma mån som de kunde räkna på er — och att de genast skulle följa er, då ni marscherade på Paris.
— Det är också sant, förklarade hertigen. Men jag marscherade aldrig på Paris.
— Visst gjorde ni det, ers höghet, eftersom ni nu befinner er här!
— Visserligen! Men jag kom till Paris som min brors bundsförvant.
— Ers höghet måste tillåta mig att anmärka, att ni är mer än bundsförvant till herrarna af Guise.
— Hvad är jag då?
— Ers höghet är deras medbrottsling.
Hertigen af Anjou bet sig i läppen.
— Och ni säger, att ni har fått i uppdrag att meddela mig deras hitkomst?
— Ja, ers höghet! De ha gjort mig den äran att öfverlämna detta uppdrag åt mig.
— Men de ha inte meddelat er anledningen till deras återkomst?
— De ha meddelat mig allt, ers höghet — både anledningar och afsikter — därför att de veta, att jag är ers höghets förtrogne vän.
— De ha således särskilda afsikter? Och hvilka?
— Desamma som alltid.
— Och de tro sig kunna nå sitt mål?
— Det anse de för alldeles säkert.
— Och deras mål är fortfarande att …
Hertigen hejdade sig. Han vågade icke uttala fortsättningen.
Men Monsoreau fullföljde oförskräckt:
— Att låta utropa er till kung af Frankrike — ja, ers höghet!
Hertigens ansikte färgades af en glädjerodnad.
— Men är det närvarande ögonblicket lämpligt? frågade han.
— Det måste ers höghets egen klokhet och insikt afgöra. Vi ha ju fakta, ovedersägliga fakta, att hålla oss till.
— Hvad menar ni med det?
