SEEONEEFLOCKENS JAKTSÅNG.
När morgonen grydde, ljöd Sambhurs skri —
ett, två, gå på! gå på!
Och en hind sprang fram, och en hind sprang fram,
utur storskogens djup, ifrån hjortarnas damm.
Och jag såg det, på enslig post bak en stam
—ett, två, gå på! gå på!
När morgonen grydde, ljöd Sambhurs skri —
ett, två, gå på! gå på!
Och en varg han går, och en varg han går
med bud till sin flock, som i väntan står.
Vi söka, vi finna, ge hals på hans spår —
ett, två, gå på! gå på!
När morgonen grydde, gav vargflocken skall —
ett, två, gå på! gå på!
Med fjät, som ej märke i djungeln satt,
med ögon, som se genom natt, svart natt!
Given hals! Given hals! Huggen i besatt! —
ett, två, gå på! gå på!
KAAS JAKT.
Leoparden han yvs över fläckarna sina och buffeln åt hornens par.
Du hålle dig ren, ty den glänsande huden om jägarens styrka ger svar.
Om tjuren kan stångas och striden med Sambhur, den bistre, är svår,
besvära dig ej att berätta — den saken är känd sedan tiotals år.
Ej visa dig grym mot en främlings ungar, dem hälsa som syster och bror,
ty äro klumpiga de och små, de kunna ha björnen till mor.
»Vem är väl som jag!» ropar valpen, som första bytet har fått.
Ack, djungeln är stor, men en valp är en valp — en liten stackare blott.
Allt det, som här kommer att berättas, tilldrog sig någon tid före det Mowgli drevs bort ur Seeonees vargflock, och innan han hämnades på Shere Khan, tigern. Det var på den tiden, då Baloo undervisade honom i Djungelns Lag. Den gamla, väldiga, allvarliga bruna björnen var förtjust över att ha en så vetgirig och duktig lärjunge, ty de unga vargarna vilja endast lära sig så mycket av djungellagen, som har tillämpning på deras egen flock och stam, och springa sin väg, så snart de kunna rabbla upp jaktversen: »Fötter, som ej buller göra; ögon, som i mörker se; öron, som förnimma fjärran vindar, och vita skarpa tänder, alla dessa ting äro våra bröders märken, utom Tabaqui, schakalen, och hyenan, som vi hata.» Men Mowgli, som var en människounge, måste lära sig en hel del dessutom. Ibland brukade Bagheera, Svarta Pantern, komma promenerande genom djungeln för att se, hur det gick för hans lille gunstling. Då lutade han sitt huvud mot ett träd och spann sakta, medan
